Doftfällor kan effektivisera inventering av vedskalbaggar
Att inventera vedskalbaggar som lever inne i träd är en utmaning. För första gången i Sverige - och även internationellt - har forskare testat hur effektiva doftfällor är för ändamålet. Resultaten visar att det är en lovande metod inför framtiden.
Många skalbaggar, däribland en stor mängd rödlistade arter, lever största delen av sina liv inuti träd. Det är svårt att ta reda på var de finns och hur stora populationerna är.
Doftfällor – eller feromonfällor – är ett sätt att hitta dem. De gillras med doftämnen som liknar de som skalbaggarna använder för att kommunicera med varandra (feromoner) och träddofter som de använder för att hitta lämpliga träd att lägga ägg i.
I dag används feromonfällor främst för att övervaka eller hitta skadegörare och bara i liten skala för inventeringar. Därför ville forskare på SLU ta reda på hur metoden fungerar för inventering av vedlevande skalbaggar i skogen.
– Enligt våra resultat är feromonfällor ett billigt och effektivt sätt att få en bred bild av vilka vedlevande skalbaggar som finns i ett område, säger Viktor Gårdman, doktorand vid institutionen för ekologi, SLU.
Han och hans kollegor har använt data från Jordbruksverkets feromonfällor vid stora hamnar i Sverige. Syftet är att övervaka om det kommer in invasiva vedlevande skalbaggar med importerat trä från till exempel Asien och Nordamerika. SLU har artbestämt de infångade skalbaggarna, och resultaten har samlats i en omfattande databas. En stor mängd arter från olika grupper av skalbaggar har analyserats.

I studien ingick data från hamnarna i Mönsterås, Göteborg och Norrköping. För att bedöma hur väl fångsterna speglar den verkliga mångfalden av vedskalbaggar har forskarna jämfört resultaten med rapporter i Artportalen.
– Feromonfällorna hade fångat huvuddelen av alla arter som hittats runt hamnarna plus många nya arter, säger Viktor Gårdman.
Vid artbestämningen av skalbaggarna från Sveriges hamnar har SLU funnit många intressanta arter, däribland en ny vivel för landet, Gasterocercus depressirostris. De har också hittat nya lokaler för många rödlistade arter.
– Jordbruksverkets övervakning av invasiva arter har helt klart ökat vår förståelse för många hotade arters utbredning, säger Mats Jonsell, forskare på SLU.
Feromonfällor kan göra framtida naturvårdsinventeringar billigare och mer heltäckande. Men det finns några frågor kvar att lösa. Feromonfällorna i hamnarna är designade för att fånga skalbaggar som bor i barrträd. Det krävs mer forskning för att undersöka om metoden är lika effektiv för arter som lever i lövträd. Forskarna vill också undersöka hur stort område man kan inventera med en feromonfälla och hur det står sig mot andra fångstmetoder.
Fakta om studien
- Genom att blanda flera feromon från olika arter av skalbaggar och dofter från flera trädslag kan man attrahera en stor grupp arter med en fälla. Jordbruksverket har använt flera olika feromonblandningar för att fånga in så många arter som möjligt och det är viktigt att tänka på även vid inventering.
- I studien ingår sex år av data från 2017 och framåt med tre olika feromonblandningar vid tre olika hamnar i Sverige: Mönsterås, Göteborg och Norrköping. Samma feromonfällor fångade olika arter på väst respektive östkusten, vilket visar att fällorna kan attrahera en stor mängd arter.
- Fångsten varierade stort mellan år på samma plats. Det är typiskt för insektspopulationer att variera stort mellan år. För inventeringar av skalbaggar i skog innebär det att man helst bör göra den över flera år för att fånga in så stor del av artsamhället som möjligt.
- Att doftbetena är enhetliga gör att fångsterna blir mer jämförbara mellan platser och över tid.
- I dag används ofta fönsterfällor vid inventering av vedskalbaggar. Framtida forskning får utvisa hur effektiva feromonfällorna är jämfört med andra fångstmetoder.
Läs mer i den vetenskapliga artikeln
Kontakt
-
Person
-
PersonMats Jonsell, Forskare och samverkanslektorS, Enheten för skogsentomologi
-
PersonAnna Lundmark, Kommunikatör, SciFest-ansvarigInstitutionen för ekologi, gemensam personal/kansli