Doktorandprojekt tjuvlyssnar på tjattret vid vattnet

Att ha en buffertzon med skog runt vattendrag hjälper till att skugga vattenytan och främjar artrikedomen i och omkring det strömmande vattnet. Men vilken slags kantzon hjälper mest efter en avverkning i den omgivande skogen? En smalare, men helt orörd skogsremsa, eller en lite bredare zon där plockhuggning av träd tillåts?

Det frågar sig Ernie Haglund, doktorand vid SLU i Umeå, som i sitt projekt ska kartlägga mångfalden av bland annat insekter, kärlväxter och mossor vid vattendrag med olika slags kantzoner. Data samlas in i ett område mellan Örebro och Ludvika både innan och efter skogsavverkningen, för att kunna följa förändringen.

– Ett kalhygge bredvid buffertzonen påverkar både temperatur och fukt, med den vind kommer in ifrån hygget. Hur bred ska buffertzonen vara för att uppfylla de funktioner vi vill? Kan vi kompensera eller till och med förbättra bufferten genom plockhuggning? säger Ernie Haglund.

Lyssnar på fåglar och fladdermöss med hjälp av AI-verktyg

Projektet är en del i forskningsprogrammet Wiforce som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Men Ernie Haglund har, genom ett stipendium från Gösta Edströms hedersfond på 50 000 kronor genom skogsbolaget Södra skog gjort studien ännu större. Pengarna finansierar 24 ljudboxar utrustade med mikrofoner som spelar in fåglar och fladdermöss i de olika skötta kantzonerna. Sedan ska arterna som dyker upp identifieras med teknikens hjälp.

– Fåglar sjunger för att bevisa sig, för såväl partners som konkurrenter, medan fladdermössen ger ifrån sig ljud för att lokalisera sig. Båda artgrupperna går att identifiera från ljudfiler, men detta tar tid. Istället använder jag maskininlärning, där ljuden jämförs mot vad vi definierat som en specifik art av exempelvis fladdermus, säger Ernie Haglund.

Han hoppas att den breda ansatsen, där flera olika artgrupper undersöks samtidigt och över tid, ska fånga de många och svårfångade samband som olika arter, livsmiljöer och skogsskötselmetoder utgör gentemot varandra.

–– Naturen är komplex; arter interagerar och beror på varandra. Skogsbäckens artsamhällen av till exempel växter, insekter omges av helt andra artsamhällen på land. Och dessa artsamhällen interagerar, på sätt som gör det svårt att säga var skogen slutar och bäcken börjar. Det här stipendiet låter mig addera inte bara ytterligare två artgrupper, utan två väldigt viktiga sådana. Om fåglar och fladdermöss kan jaga både land- och vattenlevande insekter - hur påverkar det våra tankar kring skogsbruk i buffertzoner? Jag hoppas kunna bidra till att förstå helheten, säger Ernie Haglund.