Vildsvin på åkermark
Vildsvinen i Sverige har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Det har lett till skador på grödor och betesmarker.Foto: Anders Broby

Drönare och AI ger ny bild av viltskador i jordbruket

Nyhet publicerad:  2025-11-24

En ny rapport från Naturvårdsverket och SLU visar att drönare i kombination med AI kan bli ett effektivt och objektivt sätt att mäta skador på grödor orsakade av vildsvin.

Vildsvinen lockas till åkrarna eftersom det finns lättillgänglig och näringsrik föda där. Det är viktigt att få en objektiv bild av de skador vildsvin orsakar, för att effektivt kunna minska förlusterna för lantbruket.

– Vi har flugit med drönare och tagit många bilder av skador i vall och vete strax före skörd. Samtidigt har en person gått i fälten och bedömt vad skadorna beror på. De nästan 17 000 bilderna har sedan använts som träningsdata för vår AI-modul, berättar Petter Kjellander, professor i viltekologi på SLU.

Målet var att AI:modulen skulle lära sig skilja mellan olika typer av skador, exempelvis torka, vatten, maskinkörningar, hjort – och vildsvin.

Metoden har potential

Enligt resultaten är det fullt möjligt att med hjälp av drönarbilder och AI identifiera och kvantifiera viltskador på jordbruksgrödor över stora arealer. Metoden har god träffsäkerhet, upp till 89 procent i vissa områden.

De AI-skattade skadorna från vildsvin uppgick till 2 procent av arealen i betes- och slåttervall och 5 procent i vete, vilket är lägre än tidigare uppskattningar. Vete var den gröda där vildsvinen orsakade störst påverkan, ofta i form av tydliga “grytor” i fälten.

– Det tyder på att objektiv teknik kan komplettera eller i vissa fall ersätta manuella metoder som självskattningar och enkäter, säger Anders Broby, handläggare på viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

SLU har genomfört fältinventeringen i fyra viltrika älgförvaltningsområden i Blekinge, Jönköping, Södermanland och Örebro län. 

Blir bättre med tiden

Med viss ytterligare utveckling kan metoden bli ett kostnadseffektivt sätt att mäta skador på gröda på lokal, regional och nationell skala.

– Man förvänta sig att den blir bättre med tiden när det kommer mer träningsdata, alltså bilder på verifierade skador, säger Petter Kjellander.

Den nya metoden kan ge bättre underlag för beslut om jakt, ersättningar och förebyggande åtgärder. Dessutom kan den ge tidiga varningar under säsongen – för exempelvis stängsling eller riktad jakt.

Bakgrund
Under 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att ta fram en standardiserad metod för att mäta viltskador på grödor. En överenskommelse träffades med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Grimsö forskningsstation), som nu presenterar resultaten av de mätningar som gjordes när den nya metoden togs fram.

Läs mer

Pressmeddelande från Naturvårdsverket

Rapporten Drönarinventering av vildsvinsskador på gröda

 

Kontakt