Efter EU:s nej till skogsövervakningslagen – europeiskt samarbete fortsätter

Skogsfrågorna står högt på den politiska agendan på grund av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. För att följa utvecklingen krävs tillförlitliga och jämförbara data.

– Det behövs mer och bättre kunskapsunderlag för politiska beslut. Men svaret är inte nödvändigtvis en gemensam, standardiserad övervakning, säger Göran Ståhl, professor i skogsinventering vid SLU.

EU-kommissionens förslag till Forest Monitoring Law skulle skapa ett gemensamt ramverk för att samla in data om skogarnas tillstånd, klimatpåverkan och biologisk mångfald. När Europaparlamentet röstade nej stoppades lagstiftningsprocessen, men behovet av samordning finns kvar.

– EU har ingen gemensam skogspolitik, men skogen är viktig för både klimat- och miljöpolitiken. Vi rapporterar redan till flera internationella organisationer, men någon samlad rapportering till EU finns ännu inte, säger Göran Ståhl.

Samarbetet fortsätter – med SLU som en nyckelaktör

Trots att lagförslaget föll pågår ett aktivt samarbete mellan Europas länder. Sedan 2003 deltar Sverige i European National Forest Inventory Network (ENFIN) – ett nätverk där länder med egna skogsinventeringar samarbetar för att harmonisera sina data. Sekretariatet finns i Frankrike, och Göran Ståhl representerar Sverige i styrgruppen.

– Det är en styrka att länderna själva har byggt upp och finansierar sina system utifrån nationella behov. Samarbetet gör det möjligt att använda den kunskap som redan finns, men på ett gemensamt och jämförbart sätt, säger han.

Målet är att länderna ska kunna rapportera data som är jämförbara utan att använda exakt samma metoder. De kan till exempel ha olika provytor, mätinstrument eller beräkningsmodeller – men genom harmonisering kan resultaten räknas om så att de blir jämförbara mellan länderna.

I Sverige samlas skoglig information in genom ett nationellt övervakningssystem som mäter förändringar i skogarnas tillstånd över tid. Grunden är Riksskogstaxeringen, som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Sedan 1923 har fältinventerare varje år samlat in data om bland annat trädslag, tillväxt, avverkning och skogsskador. Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik och används i både nationell och internationell rapportering till bland annat FAO, UNECE och EU:s klimatredovisning.

– Allt fler länder arbetar nu på liknande sätt som vi gör i Sverige. Genom att utbyta erfarenheter och harmonisera resultaten kan vi skapa en gemensam kunskapsbas för Europas skogar, säger Göran Ståhl.