Minskat löksvinn med elektroniska näsor

Med en global produktion på över 100 miljoner ton varje år är lök en av de mest producerade och konsumerade grönsakerna. I Sverige har både odling och skörd av lök ökat de senaste åren och svensk lök står numera för majoriteten av den lök som äts i landet. 

En av fördelarna med matlök, som exempelvis gul och röd lök, är att den kan lagras i flera månader innan den säljs och används i matlagning. Men löken blir trots allt ibland dålig och då kan den inte säljas. 

– Om löken har en synlig grodd blir den osäljbar i butik, säger hortonomen Isabella Kleman, som nyligen lagt fram sin doktorsavhandling om lagring av lök.

Lök lagras länge

Att lökens kvalitet försämras kan även bero på lagringssjukdomar som orsakas av svampar eller bakterier och ingen metod kan garantera att löken inte börjar utveckla groddar eller drabbas av sjukdom. Därför behövs verktyg som hjälper till att förutsäga kvalitetsförsämring. Löken lagras länge av odlarna i stora magasin och det är svårt att upptäcka vilka volymer som bör säljas så snart som möjligt och vilka som kan lagras länge. Isabella Kleman har med sina undersökningar tagit stora steg på vägen för att få fram dessa verktyg och metoder. 

I en av studierna tog hon varje månad under två lagringssäsonger prover från tre olika sorters lök. Fasthet, sockersammansättning, torrsubstans och mineralinnehåll mättes, eftersom dessa indikatorer är kopplade till groning. Hon kom fram till att mätningar av torrvikt, fasthet och sockerhalt kan användas för att följa kvaliteten på ett parti lök under en lagringssäsong. Särskilt sockerhalten är viktig att kontinuerligt mäta.

– Halten socker hänger samman med att groning har kommit i gång. När sockerhalten ökar är det dags att skicka i väg löken till försäljning innan den tappar i kvalitet, säger Isabella Kleman.

Mäter sockernivåer

Det finns inte någon exakt sockernivå som visar att löken är på väg att börja gro, därför får odlaren göra en startmätning och sedan följa hur halten förändras.

Ett annat problem för lök som lagras är mögelsjukdomar. Därför har Isabella Kleman också studerat vilka dofter som dessa avger. Här finns en potential att använda sensorer, så kallade elektroniska näsor, eftersom lök som angripits av svampar och bakterier avger svavelhaltiga ämnen.

– För att slippa slänga behöver man upptäcka lagringssjukdomarna i ett tidigt stadium så att man kan sälja innan sjukdomen utvecklats mer, säger Isabella Kleman. 

Elektroniska näsor

Eftersom lök förvaras i stora bingar i magasinen måste flera elektroniska näsor känsliga för svavelhaltiga ämnen placeras ut. I dag finns inget färdigt system för detta. 

– Jag tror att det finns ett intresse, men det är en kostnadsfråga. Lök är billigt och det får inte bli för dyrt att kontrollera löken under lagring, säger Isabella Kleman.

Hennes forskning kan dock komma till användning även för exempelvis potatis och kål, som också lagras länge.

– Det är kanske inte exakt samma ämnen som man vill titta på men man kan nog använda liknande metoder för andra lagrade grödor, säger Isabella Kleman.

Text och bild: Birgitta Sennerdal