Gemensamt mot smaragdprakt baggen – forskare och myndigheter möttes i Krakow
Den 16–17 oktober 2025 deltog 50 deltagare från 16 länder i ”EABRACE Workshop – First Year of Baltic Co-partners’ Experience” som hölls vid Jordbruksuniversitetet i Krakow, Polen. Evenemanget organiserades inom ramen för EABRACE-projektet, finansierat av SLU Skogsskadecentrum och Svenska institutet.
EABRACE-projektet fokuserar på övervakning av smaragdprakt baggen och att utvärdera den biologiska mångfalden hos skalbaggar före och under invasionen. Workshopen är en viktig del för att stärka det internationella samarbetet kring övervakning, bekämpning och forskningssamordning av arten i Baltikum, samt att skapa en plattform för gemensamt lärande och metodutveckling för att skydda Europas askbestånd. Projektet samlar forskare och representanter för nationella växtskyddsorganisationer (NPPO) från Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Ukraina.
Professor Jaroslaw Socha, dekan för institutionen för skogsresursförvaltning, vid Krakows lantbruksuniversitet hälsade alla deltagare välkomna och betonade samtidigt vikten av samarbetsinitiativ mellan grannländerna för att bekämpa spridningen av invasiva arter och skydda skogsekosystemen.
Iryna Matsiakh, projektledare för EABRACE och analytiker vid SLU Skogsskadecentrum, tog vid och höll en isbrytande aktivitet med deltagarna och bjöd sedan på en överflygning av projektets aktiviteter under året och de första resultaten från samarbetsländerna. Gruppen fick under dagarna också möjlighet att diskutera projektets metodologiska aspekter tillsammans med projektets externa entomolog James Connell med värdefulla bidrag från Lukas Mayer, direktör för företaget WITASEK.
Internationella perspektiv på smaragdpraktbaggen och skogshälsa
Flera inbjudna talare berikade workshopen och bidrog till värdefullt kunskapsutbyte och diskussion. Däribland delades erfarenheter från övervakning och praktiska fångstmetoder, samt innovativa metoder för övervakning och användning av robotteknik för artidentifiering. Workshopen berörde också hur stadsträd och botaniska trädgårdar kan fungera som viktiga platser för övervakning, hur karantänskadegörare upptäcks och hur smaragdprakt baggen påverkar skogarnas biologiska mångfald. Andra viktiga ämnen var interaktionen mellan smaragdprakt baggen och ask död, nya modelleringsmetoder och regionalt samarbete kring fällförsök och bekämpningsstrategier.
Fördjupad inblick i Ukrainas arbete mot smaragdprakt baggen
En av workshopens höjdpunkter var när representanter från Ukraina, däribland experter från det statliga företaget ”Forests of Ukraine”, Ukrainas statliga skogsresursbyrå och Ukrainas statliga myndighet för livsmedelssäkerhet och konsumentskydd delade med sig av insikter kring smaragdprakt baggen. Presentationer av Tetiana Kucheriavenko och Marta Kostetska gav deltagarna unik information om den aktuella spridningen av arten i Ukraina, utvecklingen av lokala populationer, skadeinteraktioner med askar och de karantänåtgärder som officiella myndigheter har vidtagit sedan skadedjuret upptäcktes första gången 2019.
Praktiska sessioner
Den första av två praktiska pass, var en teknisk session som handlade om utmaningar vid fångst, anledningar till att använda specifika fälltyper, regleringsrestriktioner och andra faktorer som påverkar diagnostiska arbetsflöden. Den andra var en mikroskopisession, som visade sig vara både engagerande och underhållande för alla deltagare.
Evenemanget avslutades med en demonstration av molekylär fältdetektering av skadegörare och patogener med hjälp av LAMP-metoden inom ramen för Foundation for Strategic Research (SSF) projektet (länk), följt av en sammanfattande diskussion som satte fokus för framtida samarbetsinitiativ i Östersjöregionen – åtföljt av många uppriktiga kramar och tacksamma ord.
Alla talare under workshop
Gernot Hoch (BWF, Österrike) och Alexandre Kuhn (CRA-W, Belgien) delade med sig av sina erfarenheter av övervakning av Buprestidae-arter och praktiska fångstmetoder.
Davide Rassati från UNIPD (Italien) presenterade innovativa metoder för övervakning av skalbaggar, bland annat användning av robotteknik för identifiering av Agrilus-arter.
Benno Augustinus (WSL, Schweiz) betonade att askar i stadsmiljöer kan vara värdefulla övervakningsplatser för Agrilus planipennis, medan Lara Salido (BGCI, Spanien) visade hur botaniska trädgårdar kan vara utmärkta plattformar för samarbetsinitiativ för att övervaka spridningen av smaragdprakt baggen (EAB) i Östeuropa.
Luis Bonifácio (INIAV, Portugal) delade med sig av lärdomar av de portugisiska erfarenheterna och den biologiska relevansen av att upptäcka karantänskadegörare.
Audrius Menkis, analytiker vid SLU Skogsskadecentrum, presenterade forskning om askdöd under dubbla invasionspåfrestningar, med fokus på effekter och motståndspotential, i samarbete med Kateryna Davydenko. De lyfte fram strategier för bevarande av skogarnas biologiska mångfald inför invasionen av främmande arter.
Mats Jonsell, också från SLU, presenterade långsiktiga forskningsdata om den förväntade rollen för Agrilus planipennis i saproxyliska insektssamhällen i Skandinavien.
Donnie Peterson (SLU), som är involverad i EABRACE-aktiviteter, diskuterade effekterna av EAB-larver och askdöd (Hymenoscyphus fraxineus) på produktionen av flyktiga ämnen i tre europeiska ask arter.
Daegan Inward (Defra, Storbritannien) diskuterade interaktionen mellan askdöd och EAB, med fokus på olika Fraxinus-arters försvarsreaktioner mot skalbaggen.
Matt Combes (University of Warwick, Storbritannien) presenterade modelleringsmetoder för att bedöma askdödens inverkan på spridningen och upptäckten av smaragdprakt baggen i Storbritannien.
Dmitrii Musolin, vetenskaplig tjänsteman från Europeiska och Medelhavsorganisationens växtskyddsorganisation (EPPO) presenterade deras arbete med skogskarantän och introducerade ett expertnätverk för övervakning, kontroll och bekämpning av smaragdprakt baggen.
Representanter från baltiska nationella växtskyddsorganisationer (Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Ukraina) fick tillfälle att diskutera sina erfarenheter av övervakning av smaragdprakt baggen och testning av WITASEK-fällor inom EABRACE-projektet.
Nationella växtskyddsorganisationer från Finland och Estland bjöds också in att delta i diskussionen, vilket bidrog till att samla alla initiativ och skapa möjligheter för gemensamt lärande och samarbete.
Kontakt
- 
        PersonIryna Matsiakh, ForskareInstitutionen för sydsvensk skogsvetenskap