Att förstå djur som inte kan prata

För många människor, barn som vuxna, som vistas kring hästar är det en självklarhet att på ett kärleksfullt sätt sköta och vilja hästarna väl. Samtidigt kan det vara en stor utmaning att verkligen veta om hästen mår bra, dels eftersom den inte har ord att kommunicera med - dels för att den som bytesdjur är duktig på att dölja sina svagheter.

När kommunikation inte kan ske via ord, behöver vi människor hitta andra sätt, fungerande verktyg, för att förstå oss på och tolka deras signaler.

Ett sådant verktyg för att avläsa smärta hos hästen i rörelse är att bedöma om den visar tecken på hälta, dvs får ett ojämnt - asymmetriskt rörelsemönster. För precis som att vi människor börjar röra oss ryckigt och haltande när vi känner smärta från ett ben eller fot, gör hästar detsamma.

Men så finns det även hästar idag, ganska många sådana, som rör sig asymmetriskt utan att ägaren sett tecken på smärta eller ovillighet till rörelse. Hästar som går i full träning, körs eller rids och i många fall även presterar väl på tävling - och som ändå uppvisar en rörelseasymmetri.

Betyder det att vi i många fall missar att våra hästar har ont, eller finns det andra skäl till att hästar rör sig asymmetriskt än smärta?

Tekniska hjälpmedel, föl, och tävlingshästar på högsta nivå

För att försöka förstå asymmetrierna arbetar Ebba Zetterberg tillsammans med en forskargrupp bestående av framstående veterinärer och experter inom ortopedi, biomekanik, anatomi och smärtbedömning.

Till deras hjälp används tekniska mätsystem som de senaste åren blivit allt vanligare på flera större djursjukhus, som på ett säkrare sätt än människans öga upptäcker avvikelser i hästarnas rörelsemönster.

Första frågan forskargruppen ställde var om det kanske kan vara så att rörelseasymmetrier hos hästar är medfödda, och därmed kan höra till “den hästens normala” rörelsemönster. För att söka svar på denna fundering åkte Ebba och forskargruppen ut till gårdar för att mäta föl av varmblodiga travhästar samt Sveriges vanligaste hästras, svenskt varmblod (SWB).

Så, vad innebär det? Kan det vara så enkelt som att rörelseasymmetrier kan vara medfödda?

Troligen inte enbart. När vuxna hästar av dessa hästraser har mätts i tidigare undersökningar förekommer rörelseasymmetrier nämligen hos cirka 70% av varmblodiga ridhästar (35% fler än hos samma ras som föl) och cirka 80% av travarna. 

Hon fortsätter:

Därefter valde forskargruppen härnäst att mäta hästar som presterar på hög nivå:

Men resultaten var desamma som hos de hästar som presterar på en lägre nivå: Cirka 70% även av de högpresterande tävlingshästarna rörde sig asymmetriskt och en tredjedel av hästarna till den grad som ses hos hästar som på klinik klassas som smärtorsakad hälta.

Detta trots att dessa hästar uttryckligen tränas för att bli mer liksidiga, är omgivna av erfarna tränare, ryttare och oftare än andra hästar ses av veterinärer inför tävlingsstart. I andra vågskålen finns dock också faktumet att det är en grupp hästar som utsätts för större belastningar, än hästar på lägre tränings- och tävlingsnivå.

Hon fortsätter:

Oavsett är det viktiga frågor att ta på allvar, både ur etisk och djurskyddsmässig aspekt. Därför bedrivs hästforskning som den här. 

Medskick från Ebba: Det kan du som håller på med hästar ta med dig från den här forskningen

Att ta till sig ny forskning är en sak, att känna sig stärkt i att det bidragit till en ny förståelse är en annan: 

1. En häst som rör sig asymmetrisk behöver inte vara mindre välmående eller mindre värd - men kontinuiteten är viktigt. Som studien visat verkar asymmetrier kunna vara medfödda och därmed möjligt en del av hästens “naturliga rörelsemönster”. Men om det istället plötsligt uppkommer en förändring hos hästen - är sannolikheten större att den är smärtorsakad.
   
   
2. Är du osäker på huruvida din häst har en asymmetri som kan bero på smärta? Ta hjälp. Många veterinärer och kliniker idag använder objektiva rörelsesystem, där även mindre asymmetrier kan upptäckas. Har inte din veterinär tillgång till ett sådant system? Efterfråga det. Om du en gång har “mätt” din häst hos en veterinär som använder den här typen av verktyg finns det möjlighet att följa hästen och se förändring, även till vardags på hemmaplan.
   
   
3. Mät hästen även när allt verkar vara bra: Så att du lär dig vad som är din hästs normala rörelsemönster, då forskningen indikerar att det kan finnas individuella skillnader i vad som kan anses “normalt”. Det här är ett moment du kan starta med, via en veterinärkontakt, från att hästen är så pass gammal att den går att utan stress trava för hand. 

Avslutningsvis poängterar Ebba Zetterberg noga att man inte behöver vara rädd för att ens häst rör sig lite  asymmetriskt, men samtidigt ta det på allvar, framförallt om det plötsligt uppstår förändringar.