Pollinatörer och samodling hjälper åkerbönor att fixera mer kväve

Precis som andra baljväxter kan åkerbönor ta upp kväve direkt från luften och omvandla det till en form som växten kan använda. Det sker i samarbete med kvävefixerande bakterier som lever i rotknölarna. Odlingsmetoder och biologiska interaktioner kan påverka hur effektiv den här processen är.

Hur påverkar remsodling bönornas tillväxt och kvävefixering?

Forskare vid SLU har undersökt hur remsodling, att odla olika grödor sida vid sida, påverkar åkerbönans utveckling. De ville ta reda på om bönor som växer i kanten av en sådan remsa skiljer sig från bönor som odlas i monokultur. Laura Riggi, en av forskarna bakom studien, berättar:

– Kanter är speciella miljöer i jordbruket: de får ofta mer ljus och bättre luftcirkulation, kan ha annorlunda jordförhållanden och är mer lättillgängliga för insekter som till exempel bin. Vi ville veta om den här speciella miljön vid kanterna faktiskt påverkar hur bra bönorna växer och fixerar kväve.

I den första experimentomgången verkar svaret vara ja. Åkerbönor som odlades i kanten av remsor bredvid pumpor utvecklade fler rotknölar, och knölarna var både större och mer aktiva än hos bönor i rena bestånd med åkerböna. Dessutom var skörden högre i remsodlingen, vilket tyder på ett positivt samspel mellan odlingslayout, pollinering och rotknölar.

– Vi såg att bönskörden inte bara beror på pollinering, utan också på hur många av rotknölarna som aktivt fixerar kväve. Hos självpollinerade plantor hjälpte fler aktiva knölar till att öka antalet frön per balja, säger Chloë Raderschall, medförfattare till studien.

Pollinering och samodling påverkar bönskörden på oväntade sätt

Forskarna såg också mer komplexa mönster beroende på om åkerbönorna odlades själva på ett fält eller tillsammans med andra växter. I rena bestånd hade insektspollinerade plantor ibland gjort en avvägning: fler rotknölar kunde kopplas till färre frön. I remsodling hände inte det här. Men, forskarna skriver också att växtutvecklingsstadium och andra faktorer kan ha påverkat resultaten, och att fler studier behövs. Trots det pekar resultaten på att både pollinatörer och att odla olika grödor sida vid sida spelar viktiga roller för att öka skörden hos åkerbönor.

– Även om samspelet mellan pollinering, samodling och rotknölar behöver undersökas mer, visar tidigare studier att samodling av åkerböna kan gynna både skörd och knölbildning. Dessutom ger större mångfald av grödor många andra ekosystemtjänster, som bättre biologisk bekämpning och ökad biologisk mångfald, sammanfattar Laura.

Läs mer

Läs den vetenskapliga artikeln Intercropping and pollination mediate faba bean (Vicia faba) yield and nodulation in tidskriften Agriculture, Ecosystems & Environment:

https://pub.epsilon.slu.se/27330/1/riggi_l_a_g_et_al_220317.pdf