Ett globalt projekt ger ny syn på biologisk mångfald

– De flesta arter är okända och sällsynta. Tack vare Lifeplan kan vi nu inkludera dem när vi mäter biologisk mångfald och förutser förändringar, säger Tomas Roslin, professor vid SLU.

Han leder Lifeplan tillsammans med David Dunson från Duke University och Otso Ovaskainen från Jyväskylä universitet. De fick 138 miljoner kronor från European Research Council, ERC, för att kartlägga mångfalden av arter på olika platser, hitta mönster och skapa modeller. 

Ofattbara mängder data

Team i över hundra länder har använt samma metoder för att samla prover – det handlar om insektsfällor, viltkameror, ljudinspelare, jordprover och sporinsamlare.

Några exempel på det material som samlats in:

• 21 787 veckolånga prover på insekter
• 20 miljoner kamerabilder
• 90 miljoner minuter ljud
• 7 600 prover med svampsporer

Om alla DNA-strängar från svampar och insekter skrevs ut i 12 punkters text skulle de räcka 15 gånger till månen och tillbaka.

AI och modeller

Naturligtvis är det omöjligt för människor att hinna gå igenom allt material under sina korta liv. Därför har forskarna använt AI och byggt avancerade matematiska modeller. 

En viktig insikt är att nästan alla arter är så sällsynta att de bara påträffats på en eller få platser i ett eller några få exemplar. Genom att gruppera närbesläktade arter kan modellerna ändå visa hur olika miljöförändringar påverkar dem.

–  Hittills har man för det mesta struntat i de sällsynta arterna – det är ett problem eftersom de utgör den allra största delen av livet på jorden. Att vi nu kan beakta dem förändrar synen på biologisk mångfald.

Praktisk nytta

Projektet har lyckats med sitt övergripande mål: att vi ska kunna peka var som helst på världskartan, förutsäga hur den biologiska mångfalden ser ut där idag och hur den skulle kunna påverkas av ändrad markanvändning eller förändrat klimat. Det är kunskap som både myndigheter, organisationer och forskare kan ha nytta av i framtiden. 

Ett exempel på praktisk tillämpning är en app för flyttfåglar där användare kan ladda upp ljud från sin omgivning. Fem procent av Finlands befolkning har redan laddat ner den. Ett sätt att använda appen är via QR-koder uppsatta på olika platser – en aktivitet som hjälper forskning och miljöövervakning – men som också kan bli en ny hobby för naturintresserade.

– I dag skapas de flesta artbestämningsapparna av företag eller organisationer som håller hårt i sina data. Vi vill i stället skapa öppna resurser som alla kan använda och bidra till, säger Tomas Roslin.