Signerat Mark Marissink
Inlägg i vårt senaste nyhetsbrev. Här kommenterar SLU Artdatabankens chef Mark Marissink aktuella händelser inom svensk naturvård.
Hej!
Först och främst välkommen till dig som tidigare bara prenumererat på Nationalnyckelns nyhetsbrev och som nu även får ta del av andra nyheter från SLU Artdatabanken. Jag hoppas att ni finner innehållet intressant.
Så här mot slutet av året må naturen gå ner i varv men detsamma gäller absolut inte oss på SLU Artdatabanken. Här är det full fart med slutförandet av årets uppdrag, planering av olika konferenser, arbete med nästa och nästnästa volym av Nationalnyckeln och annan artinformation samt kommande utlysningar och andra nya aktiviteter inom Svenska artprojektet, för att bara nämna några få aktiviteter. Och så givetvis arbete med budget och snart bokslut, verksamhetsplanering och -uppföljning och allt runtomkring. Just nu vill jag särskilt nämna arbetet med Rödlistan 2025 som är inne i ett slutskede med bland annat kvalitetssäkring och granskning och där vi nu håller på att planera kommunikation och lansering, som sker under första kvartalet nästa år.
Just i år är rödlistan extra intressant tack vare regeringens förslag till ny lagstiftning kring artskyddet. Som ni kanske har läst har förslaget om fridlysning varit ute på remiss och väckt funderingar. Positivt är att man vill skapa ett mer sammanhållet system för fridlysningen på nationell nivå och hålla listan aktuell i relation till rödlistningen. Det är också positivt att rödlistan inte får direkta juridiska konsekvenser (i så fall skulle rödlistan kunna ses som myndighetsutövning och behöva kunna överklagas, något som vore mycket olämpligt för ett vetenskapligt faktaunderlag). Men förslaget innehåller en hel del formuleringar som ger anledning till oro. Till exempel föreslås jord- och skogsbruk undantas från stora delar av de krav som lagstiftningen ställer. Att bara de allra mest hotade arterna (Akut hotade och Starkt hotade) i första hand ska fridlysas är en riskabel strategi. Förslaget bygger också på tanken att arter som bättre skyddas på andra sätt än genom fridlysning inte ska vara fridlysta. Dessa ”andra sätt” kan handla om områdesskydd eller aktiva åtgärder – sådant som det i dagsläget saknas resurser för. Det känns inte tryggt att bygga ett artskydd på sådant som fungerar i teori men inte i praktiken. Det finns mycket mer att skriva om detta men det kan ni läsa i olika organisationers remissvar. Regeringen skriver att man bör fridlysa de arter som bäst skyddas genom fridlysning, men utformar samtidigt ett regelverk som i praktiken ger mycket begränsat skydd.
Andra spännande remissvar, för den som är intresserad av sådant, kommer säkert att kunna läsas angående Skogsutredningens slutbetänkande. Vi på Artdatabanken deltar just nu för fullt i arbetet med SLU:s remissvar. Betänkandet utgår från skogsbrukets jämställda mål (produktion och miljö), men föreslår framför allt sådant som skulle gynna produktionen och i vissa fall möjligtvis också klimatet. Samtidigt kan förslagen innebära ökade risker för den biologiska mångfalden och/eller miljön i övrigt. Jag tror inte att det löser de stora utmaningarna för ett hållbart skogsbruk. Min bild är inte att dagens skogsbruk i det stora hela tar för stora miljöhänsyn på bekostnad av produktionen…
Som tur är finns det fortfarande mycket att glädja sig åt, därute i den verkliga världen långt bort från remisser och utredningar, till och med i novembermörkret. Jag ser fram emot att försöka locka nya arter till fågelmatningen hemma i trädgården och till helgens skogspromenader; även om ”föryngringsytorna” blir både fler och större och kryper allt närmare byn finns det tack och lov en del oavverkad skog kvar där jag bor, och inte minst naturreservat. Och så är det ju årets bästa tid att krypa ner i soffan och läsa någon trevlig bok, eller titta på något intressant på valfri skärm.
Vi hörs i nästa nyhetsbrev!
Mark
Chef SLU Artdatabanken
Signerat ingår i SLU Artdatabankens nyhetsbrev, prenumerera här.
