Skogsrestaurering riskerar att missa målet: ”Effekterna försvinner över tid”

Trots decennier av naturvårdsarbete för att återskapa biologisk mångfald i skogar fortsätter många arter att minska.

I sin avhandling har Albin Larsson Ekström undersökt resultatet av ekologiska restaureringar av både tall- och lövskogar som gjordes i Dalarna, Värmland och Dalsland för mellan 10 och 20 år sedan. Han studerade hur arter som svampar, lavar och skalbaggar påverkats av åtgärderna och jämförde med både icke-restaurerade miljöer men även olika typer av restaureringsmål, alltså de områden eller strukturer som restaureringen försöker återskapa.  

Hjälpte inte vitryggig hackspett

I lövskogarna gjordes åtgärder som att röja bort gran för att ge lövträden plats och att skapa död ved som många skogslevande arter är beroende av. Siktet var inställt på att återskapa miljöer för den hotade vitryggiga hackspetten. Gynnas den så tros även andra arter gynnas, till exempel skalbaggar som är fågelns huvudföda. 

Men tio år senare har det inte gett önskat resultat, enligt avhandlingen. Jämfört med målbiotoperna fanns varken matchande mängd död ved eller förekomst och mångfald av skalbaggar. Därmed hade inte den vitryggiga hackspettens miljö återskapats.

– Restaureringens första effekter försvinner efter några decennier när den döda veden från restaureringen brutits ner, samtidigt som granar börjar ta över igen. Då riskerar skogen att återgå till sitt ursprungliga tillstånd. För att målen ska nås i dessa skogar måste naturvårdsåtgärder upprepas kontinuerligt, säger Albin Larsson Ekström, doktorand vid SLU i Umeå.

Olika artgrupper har olika krav

I de studerade tallskogarna visar resultaten att olika artgrupper reagerar på olika sätt beroende på vilken typ av död ved som skapats i restaureringen. 

Stående döda träd gynnar många skalbaggar, medan svampar trivs bättre i liggande ved. 

För lavarna däremot visar avhandlingen att den döda veden som återskapats inte kunde ersätta resterna från flera hundra år gamla döda tallar.

Slutsatsen är att det krävs en större variation i naturvårdsåtgärderna för att bättre bevara skogens mångfald.

– Restaurering kan inte göras på samma sätt överallt. Om vi vill bevara många arter måste vi också skapa många olika typer av livsmiljöer, säger Albin Larsson Ekström.

Men om åtgärderna inte når målet, är det ändå värt att satsa på restaurering?

– Restaurering har absolut en effekt och gynnar biologisk mångfald jämfört med att inte göra något alls. Men vi kan inte förlita oss enbart på restaurering. Det kan aldrig ersätta den biologiska mångfalden som finns i orörd natur. Därför är det också viktigt att bevara de få skyddsvärda miljöer som fortfarande finns kvar, säger han. 

Disputation

Albin Larsson Ekström försvarar sin avhandling den 28 november 2025 på SLU i Umeå.

Avhandlingen: Hitting the restoration target? Decadal effects of ecological restoration in boreal forests

Pressbild