Porträttfoto utomhus.
Vattenbiologen Malin Olofsson som fått SLU:s karriärsstöd 2025. Foto: Ulrika Jansson Klintberg.

SLU:s karriärstöd till vattenbiologen Malin Olofsson

Nyhet publicerad:  2025-11-14

De ekologiska aspekterna bakom algblomningar har länge intresserat forskaren Malin Olofsson. Med ett karriärsstöd från SLU får hon nu fortsatt möjlighet att fokusera på sitt favoritämne.

Prognosen att så kallade algblomningar, eller cyanobakterier som det ofta handlar om på sommaren, kan bli vanligare i ett varmare klimat oroar många. Dels eftersom deras förekomst gör det mindre trevligt att bada när de blommar, men också för att de kan bidra till ytterligare syrebrist och bottendöd, försvåra dricksvattenproduktion och skapa problem för akvakultur.

Ekologens perspektiv på algblomningar

För Malin är det ekologiska perspektivet spännande där samspelet mellan individ och omgivning spelar en central roll. Därför är det kanske inte förvånande att hon valt att fördjupa sig i interaktioner mellan cyanobakterierna och deras näringsflöden.

Det är viktigt att förstå helheten om man ska få bukt med problematiken, vi behöver förstå vad som gynnar blomningarna, säger Malin Olofsson.

Men Malin framhåller också det positiva med alla typer av algblomningar, inklusive de som domineras av cyanobakterier, eftersom de fungerar som mat för djur som lever i vattnet. De är grunden för allt liv i havet och utan växtplankton och alger hade vi till exempel inte haft några fiskar.

Forskningen framöver

Malin har arbetat sex år på SLU och ser nu fram emot fortsatt möjlighet till fördjupning och att samtidigt lyfta blicken mot framtiden: hur kommer cyanobakterieblomningarna att se ut då?

Vi kan nog förvänta oss att blomningarna kan bli vanligare på sommaren och senare in på hösten som en följd av varmare vatten och även övergödning. Men vart, när och hur mycket är väldigt svårt att förutspå, säger Malin.

Alger och cyanobakterier kan i vissa fall producera toxiner som påverkar de vattenlevande djur negativt och innebär också i vissa fall en hälsorisk för människor. Kommer dessa toxiner också bli vanligare?  

Det är en svårare fråga att svara på, för många arter är det inte helt tydligt när och var toxinerna produceras, eller ens varför, och är vill vi lära oss mera så vi kan finns svaret på vad vi har att vänta, säger Malin.

Karriärsbidraget stöder Malins forskningsidé

Forskningsmiljön vid institutionen för vatten och miljö, SLU, har gjort att Malin kunnat komma närmare sina forskningsmål. Med karriärsbidraget förstärks den möjligheten ytterligare.

Jag vill kartlägga vilka arter av cyanobakterier som förekommer i svenska vatten och vilka toxiner de producerar, för att bättre kunna ta vara på både våra badvatten och dricksvatten. Med karriärsbidraget så kan jag bygga en stabil grund med personal på labb och mer finanseriad tid för mig till att kunna satsa på större ansökningar och mer vågade frågeställningar, förklarar Malin.

Genom sitt arbete hoppas Malin bidra till en framtid där våra sjöar och hav mår bättre – och där vi förstår naturens känsliga balans lite bättre.

Kontakt