Viskande biyngel - hinder för det fruktade varroa-kvalstret

– Med kemiska signaler kan biynglen säga till de vuxna bina att ”jag är så här gammal nu”. Kvalstren tjuvlyssnar för att veta när det är dags att föröka sig. Nu har jag sett att biynglen i motståndskraftiga bipopulationer verkar kunna anpassa dessa signaler om det finns kvalster i bikupan, berättar Nicholas Scaramella, doktorand på institutionen för ekologi.

Varroa stort problem

Varroakvalstret för med sig virus och ett angrepp leder ofta till att bisamhällen kollapsar inom tre år. Vilda honungsbipopulationer har drabbats hårt, och biodlare tvingas till kontinuerlig övervakning och behandling – en kostsam process där kemiska bekämpningsmedel fortfarande är det mest pålitliga alternativet. Medlen kan lämna spår i honung och vax samt störa samspelet mellan bina. Det bidrar också till resistensutveckling hos kvalstret så att behandlingen riskerar att mindre effektiv på över tid.

Att studera bin som uppvisar naturlig motståndskraft eller tolerans mot kvalstret är en lovande väg mot bättre bihälsa. Sådana samhällen har upptäckts både på Gotland, i Avignon (Frankrike) och på Østlandet (Norge).

Viskar istället för ropar

Nicholas Scaramella har studerat dessa populationer i sin avhandling. En central upptäckt är att yngel från de gotländska bina producerade betydligt mindre av de kemiska ämnen som varroakvalstret är beroende av för sin förökning än yngel i andra samhällen som inte har denna motståndskraft.

– Ynglet ”viskade” snarare än ”ropade”, vilket försvårade kvalstrets förmåga att hitta rätt tidpunkt att föröka sig.

Krävande arbete

Det var ett tålamodsprövande arbete att undersöka det. Nicholas övervakade bikuporna för att kunna notera när cellerna med yngel slöts. Det är arbetsbin som försluter cellen när det är dags för puppstadiet. Just innan det sker kryper varroakvalstret in i cellen och bidar sin tid.

Vid specifika tidpunkter efter cellförslutning (0, 6, 12, 18, 24 och 36 timmar) samlade Nick in yngel för att fånga och mäta olika kemiska ämnen som ynglen utsöndrar under den kritiska perioden då kvalstret fortplantar sig.

– Min avhandling visar att ynglet spelar en viktig roll i bisamhällets försvar mot varroakvalstret.

Men det var bara om det fanns kvalster i bikupan som ynglen producerade mindre av vissa kemiska signalämnen. Kanske bina inte aktiverar sitt försvar i onödan? Det skulle kunna kräva för mycket energi eller innebär andra kostnader.

Forskningen öppnar för nya möjligheter att utveckla mer hållbar biodling – där binas egen kommunikation får spela huvudrollen.

Nicholas Scaramella disputerade 17 oktober.

Läs avhandlingen

Phenotypic mechanisms of varroa resistant honey bees : from brood signalling to colony-level responses