Bete på norrländska mjölkgårdar – slutseminarium

Projektet finansierades av SLF, Regionalt jordbruksforskningsnätverk för norra Sverige (RJN) och Carl Trygger-stiftelsen. 

Om projektet 

Syftet var att få en bättre förståelse för hur betesdrift fungerar på mjölkgårdar i norra Sverige. Under projektets gång undersöktes viktiga frågor som: 

• Vilket näringsvärde har betesmarken som erbjuds mjölkkor i norr? 
• Hur sköts betesmarkerna i praktiken? 
• Vad kostar betesdrift egentligen på gårdsnivå?
• Kan traditionell provtagning och moderna spektralverktyg kombineras för att uppskatta betesmarkens biomassa, näringsvärde och potentiella metanutsläpp – och hur väl stämmer dessa mätningar överens med verkliga förhållanden?

Ett samarbete

Seminariet organiserades i samarbete med Länsstyrelsen Västerbotten och SustAinimal och ingick i aktiviteterna inom Grazing Living Labs norra nod. Många av de lantbrukare som deltar i projektet – vars gårdar bidragit med data till våra resultat – är också aktiva medlemmar i GLL-nätverket. 

Programhöjdpunkter 

Evenemanget samlade forskare, rådgivare, lantbruksstudenter från Umeå och lantbrukare för en heldag med presentationer och diskussioner: 

Hanna Lidgren (Länsstyrelsen Västerbotten) presenterade aktiviteter för att öka betesmarkerna och gav inblick i strategier som stöder och utökar användningen av betesmarker. 

Juana Chagas presenterade agendan för det kommande Grazing Living Labs 2026, inklusive tillkännagivandet av nytt stöd för jordbrukare som är intresserade av att testa virtuell stängselteknik i norra Sverige. 

Mohammad Ramin, Gun Bernes, Juana Chagas och Julianne Oliveira presenterade projektets huvudsakliga resultat, metoder och lärdomar, följt av en öppen diskussion om utmaningar och framtida möjligheter för betessystem i norra Sverige. 

Några viktiga resultat 

En av de centrala slutsatserna var den stora variationen i beteskvalitet under sommarmånaderna. Detta understryker vikten av bättre anpassning av inomhusfoder för att optimera betesutnyttjandet – vilket förbättrar produktionseffektiviteten samtidigt som potentiella kväveförluster minskas. 

Laboratorieanalyser (botaniska, kemiska och in vitro) gav värdefulla insikter om beteskvaliteten, men de är mödosamma och kostsamma. Den snabba utvecklingen av fjärranalysverktyg och prediktiva modeller visar på en stor potential för att leverera snabb, praktisk och kostnadseffektiv information om betesmarker på gårdsnivå.

Ytterligare datainsamling och kalibrering under nordliga förhållanden behövs, och forskarteamet är mycket motiverat att fortsätta utveckla praktiska, problemlösande verktyg som stödjer förbättrad betesmarkförvaltning på mjölkgårdar i norra Sverige.