Doften som kan rädda lökskörden

Institutionen för växtskyddsbiologi i Alnarp är ett virrvarr av korridorer och olika byggnader, men i ett av rummen arbetar Chaymae Fennine med något som förhoppningsvis ska förbättra förutsättningarna för svensk lökodling. Hon använder en apparat som kallas olfaktometer, en luktmaskin, där lökflugor får välja mellan olika dofter. Den väg de tar visar vilka doftämnen som lockar dem – eller får dem att fly. Tyvärr är lökflugorna inte alltid så tydliga i sitt beteende, så arbetet kräver tålamod.

– Ibland bestämmer de sig inte alls. Du kan märka att insekten känner en doft, men de kan inte bestämma sig för vilken väg de ska välja, förklarar Chaymae Fennine.

Hon utbildade sig till trädgårdsingenjör i hemlandet Marocko och fick då lära sig hur viktigt det är att ha en god kunskap om insekter eftersom de är plantornas fiende nummer ett. De inte bara äter av plantorna utan ökar även risken för andra angrepp och sjukdomar.

Under doktorandstudierna i kemisk ekologi i Italien blev hon fascinerad av hur insekter signalerar till varandra genom dofter. Hon var på SLU i ett utbyte under doktorandtiden och nu är hon sedan ett år tillbaka på en post doc-tjänst. Här försöker hon hitta ett sätt att hantera den lilla lökflugan, Delia antiqua, som har funnits i Sverige länge, men som orsakar allt större problem i ett varmare klimat.

Flugan lägger sina ägg precis under jordytan, tätt intill löken. När äggen sedan kläcks kryper larverna ut och börjar äta på löken. Skadorna blir en ingång för bakterier och svampangrepp och problemen är särskilt stora på våren då löken är liten och späd.

Blasten ovan jord angrips inte och det innebär att det inte går att skydda löken från skador med ett växtskyddsmedel.

Eftersom lökflugan i huvudsak använder sitt välutvecklade luktsinne för att hitta till lökodlingarna, är det genom en attraktiv doft som forskarna hoppas lura lökflugan in i en fälla på fältet. Alternativet är att hitta en doft som är så avskräckande att lökflugorna bokstavligen flyr fältet.

Genom litteraturstudier och kontakter med lantbrukare sammanställde Chaymae Fennine först en lista på kemiska föreningar som lökflugor möjligen kunde tänkas reagera på. En efter en presenterade hon de flyktiga ämnena för lökflugorna i en ren laboratoriemiljö.

– Vi använde en teknik som kallas elektroantennografi och med den kan vi se om lökflugorna upptäcker en kemisk förening och om deras känslighet är stark eller svag, förklarar Chaymae Fennine.

Experimenten förkortade den långa doftlistan till ett tiotal kemiska föreningar och det är dessa som hon nu använder för sina beteendevetenskapliga studier.

– Vissa kemiska föreningar kan både attrahera och vara frånstötande för lökflugorna, beroende på dosen. Så det är lite komplicerat, konstaterar Chaymae Fennine.

Målet är att klura ut vilken blandning av kemiska föreningar som kan attrahera lökflugan – eller verka avskräckande på dem. Därefter kan fältstudier genomföras. Det är då det blir riktigt svårt för utomhus finns vind, regn och en massa annat som kan påverka lökflugornas uppmärksamhet.

– Ute i fält har vi många stimuli och vi har ett helt fält med lök som vi konkurrerar med. Det är nästa utmaning, att få det att fungera ute i fält, skrattar Chaymae Fennine.

För oss människor är lökflugan något som kan förstöra vår lökodling, men den ingår i ett ekosystem som ska störas så lite som möjligt. Om hon som forskare kan dra nytta av lökflugans goda luktsinne för att klara den ekvationen blir Chaymae Fennine glad.

–  Att lära sig mer om insekternas förmåga att känna dofter är väldigt fascinerande och så kan det bli till nytta för lantbrukare och för konsumenter. Om vi hittar alternativ till bekämpningsmedel får vi renare livsmedel och en renare miljö och det är också bra för insekterna för bekämpningsmedel skapar en obalans i insektspopulationen, säger hon.

Text: Birgitta Sennerdal