Energivalen i dag ritar om framtidens landskap

Frågan om hur framtidens energilandskap ska formas är långt ifrån enkel. Energiomställningen innebär inte bara ny teknik, utan också nya konfliktytor. 

Anders Larsson, lärare och forskare vid SLU med lång erfarenhet av energifrågor, menar att energidebatten i Sverige präglas av snabba kast och stark polarisering:

”Ena veckan pekas sol- och vindkraft ut som lösningen, andra veckan kärnkraft. Det är en dragkamp som blivit onödigt ideologiserad.” 

Han efterlyser större energineutralitet i beslutsfattandet och en vilja att se hur olika energislag kan komplettera varandra:

”Man behöver inte vara emot sol och vind bara för att man är för kärnkraft. Vi skulle förmodligen kunna ha ett par generationers solkraft innan ny kärnkraft är redo att användas. Fast med stor sannolikhet kommer den nya kärnkraften att vara betydligt dyrare vid det laget.”

Biogas och återvätning en underutnyttjad potential

Efter år av debatt om kärnkraft, solkraft och vindkraft menar Anders Larsson att man i den svenska energidiskussionen ofta glömmer bort lösningar som redan finns nära till hands. 

Ser vi på våra grannar i syd, Danmark, har de en betydligt större produktion av biogas. Sverige, menar Anders Larsson, har också möjlighet att skala upp, inte minst på gårdsnivå. 

”Genom att odla mellangrödor kan lantbrukare inte bara skapa en extra inkomstkälla, utan också öka kolinlagringen i marken och bidra till energiförsörjningen vid kriser. Biogas är ett hållbart lokalt energislag som inte kräver stora mängder sällsynta jordartsmetaller och importerad teknik.

Just kolinlagringen i marken, genom så kallade återvätningsprojekt, satsas det stort på i Danmark. Deras största projekt är på 900 hektar. I Sverige ligger motsvarande projekt på cirka 10 hektar. Skillnaden mellan länderna, menar Anders Larsson, handlar mer om politisk vilja och statlig finansiering än om förutsättningar i naturen. 

”Vi ser samma sak i EU:s förordning om restaurering av natur, där Danmarks nationella plan omfattar 400 000 hektar jordbruksmark som ska bli natur- och klimatprojekt, varav 100 000 hektar är vigda för våtmarker. Sveriges plan för återvätningsprojekt landar på 1 600 hektar. Regeringen har verkligen lagt sig på en minimumnivå.” 

Ett resursslösande samhälle 

Anders Larsson har en, vad han själv säger, impopulär idé som kontrasterar mot rådande debatt. I stället för att enbart diskutera hur vi ska producera mer energi menar han att vi borde se hur vi kan spara energi. 

För att illustrera har han ett drastiskt exempel: 

”Om skåningar bodde lika tätt som man bor i det tätaste distriktet i Hongkong skulle alla få plats på en yta lika stor som SLU:s campus Alnarp.” 

Han utvecklar: 

”Samhället vi byggt baseras på att vi har stor landareal, få människor, gott om pengar, billig energi och billig mark. Vi har bland den högsta andelen asfalt per capita i världen. Förutom utsläppen från bilarna som kör på vägarna kostar de att bygga och underhålla.”

Centralt för honom är begreppet urban sprawl: hur vi breder ut oss i landskapet. När tätorten glesas ut ökar bilberoendet, resorna blir längre och kommunerna tvingas investera i mer väg, VA, elnät och service – allt i sig energiintensiva system. Resultatet är ett samhälle där både vardagslivet och den offentliga infrastrukturen kräver mer energi än vad någon energiform, förnybar eller ej, kan leverera utan stora konsekvenser.

Ofta, säger han, blandas förtätning ihop med exploatering: 

”Förtätning handlar inte om att vi ska asfaltera skolgårdar eller bygga bort grönytor. Det är precis tvärt om. Vi ska använda marken mer effektivt för att därigenom få in mer natur i och utanför städerna. I stället för att bygga shoppingcenter, parkeringshus och solceller separat, integrerar vi dem i samma byggnad.”

Varför diskuterar vi inte det här mer?

”Besparingsåtgärder är inte lika intressanta som utbyggnadsåtgärder.”

Mot ett mer långsiktigt energilandskap

De arealer som krävs för förnybar energi synliggör problemet ännu tydligare. Att försörja Stockholm med den energi de förbrukar i form av enbart vindkraft skulle kräva omkring 3 600 vindkraftverk. Den energiomställning Sverige står inför är alltså inte bara teknisk, utan även rumslig. 

På 90-talet bodde Anders Larsson i ett hus i Schweiz som designats för att vara klimatneutralt. Gammaldags bränt tegel och optimal solinstrålning gjorde att bostäderna spelade ett energi-nollsummespel året om. 

”Då tänkte jag att det här med energi kommer aldrig att bli ett problem i framtiden.”