Grödor på framväxt

Industrihampa

I oktober 2024 stod Ekolutions nya produktionsanläggning för industrihampa klar. I fabriken används ved och fiber från hampastjälken för att göra isoleringsmaterial.

– Byggnadssektorn står för ca 25–30% av koldioxidutsläppen i Sverige. Att byta ut till exempel glasfiberisolering mot hampaisolering är en åtgärd som ger stort resultat för att minska dessa utsläpp, säger Holger Assarsson från Ekolution.

– Hampa är också ett material som är diffussionsöppet och bidrar till sund inomhusmiljö i byggnader, menar Holger Assarsson.

Det tar ca 120 dagar från frö till isolering. När hampan huggs så kan den vara så hög som 4 meter.

– Hampan är en torktålig gröda som hittar vatten på sätt som andra grödor inte gör, menar Holger Assarsson. Den kan komplettera växtföljden och bidra till riskspridning för lantbrukaren.

Det täta växtsättet innebär att ogräs snabbt trängs undan och inga kemiska bekämpningsmedel behövs. Grödan sås på våren och gödslas i huvudsak vid sådd.

Fabriken är belägen i skånska Staffanstorp och det är framförallt i en krets om ett antal mil som Ekolutions odlare finns.  Anläggningen togs i drift i oktober 2024, och det syns i statistiken. Den svenska odlingen av industrihampa 2023 låg på 292 hektar, för 2024 hade den ökat till 912 hektar.  

– Andra användningsmöjligheter för hampafiber är i ljudbarriärer och akustikplattor, i möbler och som naturkomposit i bilindustrin eller som täckmaterial i trädgård och strömaterial för djurhållning, avslutar Holger Assarsson.

Gul ärta och åkerböna

I Lidköping etablerar Lantmännen en anläggning för växtbaserat protein, där svenska ärtor och åkerbönor ska bli till proteininsolat. Hittills har svenska ärtor och bönor exporterats till Frankrike och Norge till proteinfabrikerna där, för att sedan kunna användas som ingrediens i till exempel vegetariska livsmedelsprodukter.

– Vi behöver baljväxter som inte har så mycket smak för att möta marknadens efterfrågan, därför begränsar vi oss till endast gul ärta och åkerböna, säger Per Fridolf från Lantmännen.

Den nya anläggningen ökar efterfrågan på råvara och den totala kapaciteten kommer att bli 40000 ton. I jämförelse var årets svenska totalskörden av gul ärt var 85000 ton, och av dessa mottog Lantmännen 30000 ton.

– Fabriken kommer troligen att skapa ett underskott från skörden 2027, tror Per Fridolf, och det behövs en uppskalning. Baljväxter är en bra avbrottsgröda.

De största odlingsområdena för baljväxterna är Mälardalen, östra och västra Sverige, men Lantmännen räknar med att också odling i södra Sverige kan komma att öka. Fabriken behöver försörjas trots flukturerande avkastningsnivåer.

– Avkastningen på baljväxter varierar årligen och en stor andel av dagens baljväxter stannar på gården som djurfoder, säger Per Fridolf. Det måste bli mer attraktivt att odla baljväxter.

– Priset måste göra jobbet och vi måste jobba mer med förädling för att minska risken och höja avkastningen så att odlingskalkylen går ihop.