Insekter kan bidra till trygghet för framtidens rymdfarare
Djuren som följde med på långa historiska expeditioner till sjöss var inte bara mat utan gav också tröst och skapade rutiner för sjömännen. Insekter på rymdresor kan spela samma roll, enligt Åsa Berggren vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ingvar Svanberg vid Uppsala universitet.
Insekter har god potential som mat på långa rymdfärder. De kräver lite utrymme, kan födas upp på restprodukter från odling och bidrar dessutom med gödsel till nya växter.
– Nu undersöker vi hur syrsor och mjölmaskar påverkas av att födas upp i nästan total avsaknad av tyngdkraft, berättar Åsa Berggren, professor i ekologi vid SLU.
Men insekter är inte bara proteinkällor. Forskarna lanserar därför begreppet astro-etnobiologi, som beskriver hur människor i rymden kommer att skapa relationer till andra arter.
– Själva omsorgen om insekterna kan skänka tillfredsställelse, skapa rutiner och göra tillvaron meningsfull, säger Ingvar Svanberg, forskare i etnobiologi vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier.
Historiska paralleller
Historien visar att djur har spelat en viktig social roll under expeditioner. Getter, grisar och höns följde förr med på sjöresor och blev en del av livet ombord, ibland till och med döpta av besättningen. I Arktis gav hundar både sällskap och trygghet.
– Insekter är kanske inte ”kramvänliga”, men människor kan knyta an till dem. För rymdfarare långt hemifrån blir allt som påminner om jorden viktigt, säger Åsa Berggren.
Relationer till insekter
Det finns många exempel på att människor skapar relationer till insekter. I Japan är insekter mycket populära som sällskapsdjur särskilt bland barn. Även här förekommer insekter som husdjur – många har säkert träffat på vandrande pinnar. Biodling är vanligt i Sverige och globalt. Insekter förekommer också i skapelsemyter, litteratur, sånger, inom traditionell medicin – och som mat.
På en rymdfärd kommer besättningen sannolikt att bestå av personer för vilka det är helt normalt att äta insekter och andra som upplever det som mycket främmande.
– Människor kan anpassa sig till nya födokällor. Sjömän på långresor började äta tidigare okända djur som sköldpaddor eftersom behovet var stort, men också för att nya arter kunde integreras i skeppets vardagliga rutiner och berättelser, säger Ingvar Svanberg.
Kulturella förutsättningar
Historiskt har människor ofta accepterat nya födokällor först när kulturella ramar – ritualer, sociala normer och berättelser – har gjort dem begripliga och meningsfulla. Ett exempel är svamp som inte åts ens vid missväxt i Sverige förr i tiden. Nu är svamp både en hobby och uppskattad ingrediens till omeletten.
På framtida rymdfärder kan besättningen på samma sätt utveckla en egen kultur kring insekter – både som mat och som medlevande organismer.
Fakta: Insekter i rymden
Insekter som livsmedel
• Globalt äts över 2 000 insektsarter.
• Insekter är näringsrika och mycket effektiva på att omvandla foder till tillväxt.
• De kan födas upp på restprodukter som människor inte kan äta, till exempel jordbruksbiprodukter.
Forskning vid SLU och ESA
• SLU har länge forskat om hållbar uppfödning av syrsor.
• Åsa Berggren leder nu ett internationellt forskarteam som på uppdrag av Europeiska rymdorganisationen, ESA, undersöker insekters potential som rymdmat.
• Teamet ska nu testa hur hussyrsor och mjölmaskar påverkas av mikrogravitation – bland annat deras beteende, hälsa och livscykel.
• Tidigare studier visar att många insekter klarar fysisk stress väl och kan fungera i rymdmiljöer.
Kultur och astro-etnobiologi
• Om insekter följer med upp i rymden blir de en del av vardagen och kulturen ombord.
• Begreppet astro-etnobiologi, som lanseras i tidskriften Ethnobiology Letters, beskriver samspelet mellan människor och andra arter i rymdmiljöer.
• Etnobiologi studerar hur människor använder, tolkar och samexisterar med andra arter – från tamdjur till vilda arter.
Vetenskaplig artikel
Astro-Ethnobiology: Insects, Identity, and the Design of Food Systems in Space
Kontakt
Åsa Berggren
Professor på institutionen för ekologi
018672344, asa.berggren@slu.se
Ingvar Svanberg
Forskare vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier
018-471 16 85, ingvar.svanberg@ires.uu.se