Gallring och röjning på rätt marker kan öka marklaven

Lavarna, främst marklavar som renlav och påskrislav, är livsviktiga för renarna som betar lavar på vintern när det inte finns gräs och örter att tillgå. Decimeringen av marklav är oroande för rennäringen men även för den samiska kulturen där renskötsel är en central del.

Studien från SLU bygger på förändringen inom Riksskogstaxeringens permanenta provytor där man inventerat lav vid minst två tidpunkter. Resultatet visar att mellan 1996 och 2015 minskade marklavstäcket med 57 procent.

Tätare skogar tränger undan lavara

En avgörande orsak till att lavtäcket minskat är förändringar i skogsstrukturen. När skogarna blir tätare minskar ljuset som når marken – och lavarna, som är ljusberoende, trängs undan.

Andra faktorer som bidrar till lavarnas tillbakagång är skogsbruksåtgärder som markberedning, gödsling och plantering av contortatall. Forskarna kunde också konstatera att minskningen inte beror på att renarna ätit upp laven.

Trendbrott i nedgången

Efter 2015 syns dock ingen fortsatt nedgång.

– Det här trendbrottet är en nyhet, men vad det beror på behöver vi ta reda på mer om, säger Ulrika Roos, huvudförfattare och forskare på Institutionen för skoglig resurshushållning.

– De senaste decenniernas dramatiska minskning visar på vikten av åtgärder för att få tillbaka marklaven.

Anpassad skötsel gynnar lavarna

Studien visar att en anpassad skogsskötsel kan gynna lavarna. I skogar som är 40–80 år gamla ökar lavtäcket om grundytan är under 15 m² per hektar. På lågproduktiva marker är gallring och röjning som ger öppnare bestånd därför viktiga åtgärder för att släppa ner ljus till marken.

– Vi vet nu mer om vilka hänsyn inom skogsbruket som kan ge så bra effekt som möjligt. Hård röjning och gallring på de viktigaste lavmarkerna är bra exempel, säger Ulrika Roos.

Här kan du läsa artikeln i Global Ecology and Conservation

Här kan du läsa mer om hur skogsbruket kan anpassas