Hjortron på en myr. — Foto: Chaitanya Suárez Rojas

Mer sammanhållen svensk strategi behövs för restaurering av torvmarker

Nyhet publicerad: 2025-12-02

EU:s nya restaureringslag kan bli ett viktigt verktyg att samla svensk policy för torvmarkers resurshantering och restaurering. En ny SLU-studie visar att dagens policydokument och lagstiftning är splittrad och ibland motstridig, vilket försvårar arbetet med att nå svenska klimat- och naturvårdsmål.

Kartläggning av policyramverk på flera nivåer

I studien har forskarna analyserat ett stort antal policydokument, strategier och lagar som rör torvmarker på global, europeisk och nationell nivå. Analysen omfattar även dokument kopplade till bland annat biologisk mångfald, naturskydd, klimatförändringar, jordbruk, skogsbruk, energi, markanvändning och vatten.

Syftet var att undersöka hur samstämmiga riktlinjerna är och även hur de påverkar möjligheterna att restaurera torvmarker i Sverige.

Motstridiga och otydliga riktlinjer

Resultaten visar att de olika policydokumenten ofta drar åt olika håll. Vissa dokument möjliggör exempelvis fortsatt torvbrytning för energisyften, medan andra – särskilt inom miljöskydd och jordbruk – klassar torvmarker som skyddsvärda biotoper och betonar behovet av restaurering.

Forskarna ser också att torvmarker nästan helt saknas i styrdokument inom skogssektorn, bland annat i det nationella skogsprogrammet och skogsvårdslagen. Det innebär att en sektor som är starkt knuten till markanvändning inte har tydliga riktlinjer för hur torvmarker ska hanteras.

— Vi identifierade både överlappningar och luckor i dagens styrning. Det finns riktlinjer som pekar mot fortsatt exploatering och andra som fokuserar på skydd och återställning, vilket skapar otydlighet för beslutsfattare och aktörer i praktiken, säger Chaitanya Suárez Rojas, SLU.

Porträttfoto av Chaitanya Suárez Rojas — Chaitanya Suárez Rojas. Foto: Mona Bonta Bergman, SLU

Forskarrekommendationer: behov av samlad nationell strategi

Utifrån resultaten rekommenderar forskarna att Sverige använder den nya EU-lagen som en möjlighet att ta fram en sammanhållen nationell policy för torvmarker, liknande de som finns i exempelvis Finland och Tyskland.

Sverige ligger i dag långt från sina egna mål för återvätning: av målet att restaurera 100 000 hektar torvmark i skog till år 2040 hade endast 3 600 hektar återställts fram till 2024.

Forskarna menar att en nationell strategi bör:

samordna nuvarande riktlinjer
bygga på naturbaserade lösningar och ekosystemens funktion
innehålla tillräckliga resurser, inklusive ersättning till markägare
säkerställa att ansvar och mandat är tydligt fördelade

— En mer samstämmig strategi skulle göra restaureringsarbetet mer effektivt och bidra till att Sverige når sina klimatmål, säger Camilla Widmark, SLU.