Ny doktorsavhandling: Ko och kalv tillsammans i automatiska mjölkningssystem
Claire har studerat hur kontakten mellan ko och kalv kan hanteras i lösdriftsstall med automatisk mjölkning.
Disputation 10 december
Mjölkraskalvar separeras vanligtvis från sina mödrar strax efter födseln och utfodras med mjölk eller mjölkersättning, vi kallar det artificiell uppfödning. System där ko och kalv har kontakt (CCC) erbjuder ett alternativt tillvägagångssätt, där kalvarna i stället går tillsammans med vuxna kor och dricker mjölk genom att dia. Dessa system gör det möjligt för kalvarna att uttrycka naturliga beteenden som att dia och att bilda starka sociala band. De har också ofta ett högre intag av mjölk än kalvar som föds upp artificiellt. I denna avhandling hölls mjölkraskalvar tillsammans med sina mödrar i tre till sex månader. Kalvarnas beteende, tillväxt, fruktsamhet och mjölkproduktion studerades, både under den tid de hölls tillsammans med korna och efter det, när de växte upp till vuxna kor.
Fem olika omgångar
Fem separata försöksomgångar genomfördes, under vilka ladugården modifierades för att inhysa kalvarna. Detta innefattade installation av grindar för att förhindra att kalvarna kom in i områden som endast var avsedda för kor, samt att bygga en avdelning i ladugården som bara kalvarna hade tillgång till, en så kallad kalvgömma. I två av försöksomgångarna observerades kalvarnas beteende under den tid de gick tillsammans med korna, och därefter även när de avvandes och blandades med ungdjur som fötts upp artificiellt. För att möjliggöra jämförelser av produktionsbaserade resultat matchades varje CCC kviga med en kviga på samma försöksgård som fötts upp artificiellt och som hade liknande ålder och var av samma ras, i dessa analyser ingick kvigor från alla fem försöksomgångarna.
Under kontaktperioden visade kalvarna olika beteendemönster när de diade, beroende på hur CCC perioden var utformad. I det kalvstyrda systemet, där kalvarna själva kunde bestämma när de skulle söka upp sina mödrar, ändrades diandet över tid så att kalvarna successivt diade färre gånger per dygn men längre tid vid varje tillfälle ju äldre de blev. I det kodrivna systemet, där det främst var korna som initierade kontakt, sågs ingen förändring i antal tillfällen och längden på varje tillfälle. I båda systemen diade kalvarna även andra kor än sina egna mödrar—ett beteende som kallas korsdiande—och detta blev vanligare ju äldre kalvarna blev, särskilt i det kodrivna systemet.
Avvänjning av kalvarna
I ett av försöken testades sedan hur kalvarna reagerade när de avvandes från mjölk och separerades från sina mödrar vid fyra eller sex månaders ålder. I båda åldrarna vokaliserade kalvarna, låg ner mindre och rörde sig mer – alla väl kända tecken på stress som ofta ses vid avvänjning. Kalvarna växte också långsammare under veckorna efter avvänjningen. Yngre kalvar reagerade något starkare än äldre kalvar, särskilt under de första dagarna efter avvänjningen, men ingen av grupperna verkade dock vara tillräckligt förberedd på övergången till fast föda och minskad kontakt med modern.
Kalvarna som föddes upp i CCC-system växte betydligt snabbare (1,1- 1,4 kg per dag) än de kalvar som föddes upp artificiellt (0,9 kg/dag), troligen på grund av ett högre intag av mjölk. De artificiellt uppfödda kalvarna fick 6–9 liter mjölk per dag, medan CCC-kalvar inte hade någon begränsning i sitt mjölkintag. Efter avvänjningen vändes detta mönster och medan artificiellt uppfödda kalvar fortsatte att växa i samma takt så växte CCC kalvar något långsammare (0.8 kg per dag) fram tills de blev inseminerade. Den övergripande fruktsamheten var likartad mellan CCC-kvigor och kvigor som fötts upp artificiellt, både som kvigor och under den första laktationen.
Djur som fötts i CCC-systemet gav i genomsnitt mindre mjölk under sin första laktation än dem som fötts upp artificiellt. Det var dock stor variation mellan individer, och de CCC kor som hade högst mjölkproduktion gav lika mycket mjölk som dem som fötts upp artificiellt. De CCC-kor som hade lägst mjölkmängd gav i stället i genomsnitt 1400 kg mindre mjölk än dem som fötts upp artificiellt. Laktationens uthållighet, som är ett mått på hur snabbt mjölkproduktionen minskar efter att den är som högst, var också i genomsnitt sämre för kor som fötts upp i CCC. Många av CCC korna med den lägsta mjölkavkastningen kom från samma försöksomgång, vilket tyder på att hur CCC-system utformas kan ha betydelse för mjölkproduktionen i första laktation.
Slutsats
Sammanfattningsvis verkar det som om att kalvar som får stanna hos sina mödrar i upp till sex månader gynnas i sin tidiga tillväxt, men denna tidiga fördel kan vara på bekostnad av lägre mjölkproduktion senare i livet. Dessutom verkade kalvarna inte vara förberedda på förlusten av mjölk och kontakt med modern ens vid sex månaders ålder, vilket är betydligt äldre än vad som är vanlig avvänjningsålder i CCC-system på kommersiella gårdar. Denna avhandling ger praktiska råd till lantbrukare som kan vara intresserade av att börja med CCC och bidrar också med underlag för vidare forskning, särskilt gällande de långsiktiga effekterna av att föda upp kvigkalvar i CCC-system.
Läs mer
Läs mer i doktorsavhandlingen:
Läs mer om projektet:
Ko och kalv tillsammans projekthemsida
