Ny doktorsavhandling om djurvälfärd vid slakt

Varje år sker uppfödning och slakt av ett stort antal grisar och nötkreatur som ska bli mat på våra tallrikar. Även om tiden på slakteriet är kort jämfört med djurens liv på gården, är den mycket viktig för deras välfärd. Under de sista timmarna i livet hanteras djuren av för dem okända människor i en okänd miljö, för att sedan bedövas och avlivas. Om dessa moment inte utförs på rätt sätt, kan det orsaka stort och onödigt lidande. Samtidigt betraktas djurvälfärd vid slakt ofta som en kostnad, snarare än en investering för slakterierna. Men är det verkligen så? Hur hänger djurvälfärd och slakteriföretagens ekonomi egentligen ihop? Denna fråga står i centrum för den här doktorsavhandlingen, som genom fem studier undersöker djurvälfärdsaspekter vid slakt och den ekonomiska relevansen för slakteriföretagen av att investera i dessa. 

Bedövning

Djurvälfärden vid slakt påverkas av många faktorer: hur djuren hanteras, hur slakterierna är utformade, vilken utrustning som används samt personalens kunskap och erfarenhet. Inom EU krävs att djuren görs medvetslösa (bedövas) före avblodning, vanligen genom mekanisk bedövning av nötkreatur och koldioxidbedövning (CO2) av grisar. I Sverige är reglerna för bedövning vid slakt särskilt strikta, och inga undantag från kravet på bedövning tillåts. Samtidigt är bedövning en tekniskt krävande process som ställer höga krav på både utrustning och personal. För att varje djur ska förbli medvetslöst fram till döden inträffar till följd av blodförlust krävs att tekniken fungerar felfritt och att de som utför arbetet är både är uppmärksamma och kompetenta. Misslyckanden i bedövningsprocessen kan både leda till att djuren utsätts för onödigt lidande, och till avbrott i produktionen, vilket kan leda till ökade kostnader för företaget. Upptäcks ett otillräckligt bedövat djur ska det omedelbart bedövas om. 

Första studien - intervjuer

I den första studien utvecklades en ekonomisk modell som integrerar djurvälfärd som en immateriell produktionsfaktor i slakteriets produktionsfunktion, likvärdig med traditionella insatsfaktorer som arbete, kapital och material. Genom fokusgrupper med slakteripersonal validerades modellen och de som deltog i intervjuerna berättade att investeringar i djurvälfärd kan påverka lönsamheten på flera sätt, till exempel genom ett bättre arbetsflöde, minskade personalkostnader och högre kvalitet på både slaktkroppar och biprodukter. De påpekade också att biprodukterna spelade en viktig roll för lönsamheten i stort. Många av slakterierna hade redan gjort, eller planerade att göra, investeringar för förbättrad djurvälfärd, till exempel nya drivgångar, förbättrad stallmiljö och modernare bedövningsboxar. De menade att förutom att dessa investeringar gjorde djuren lugnare, förbättrade de även arbetsmiljön och gjorde produktionen effektivare. Samtidigt betonade de som deltog i intervjuerna att det är svårt att mäta den ekonomiska vinsten i kronor och ören, och de upplevde det även svårt att marknadsföra investeringarna till följd av konsumenternas distans från hur slaktprocessen fungerar.

Andra studien

Den andra studien undersökte bedövningskvaliteten hos grisar och nötkreatur vid elva svenska slakterier. Resultaten visade att de flesta djuren bedövades korrekt, men att skillnaderna mellan anläggningarna var stora. Ungefär 96 % av grisarna och 93 % av nötkreaturen visade tecken på att vara djupt medvetslösa, medan resterande andel visade tecken på otillräcklig bedövning. Totalt ombedövades 4 % av grisarna och ca 6 % av nötkreaturen. Risken för att djuren blivit antingen initialt dåligt bedövade, eller uppvisade tecken på dålig bedövningskvalitet, ökade när sticktiden, dvs. tiden mellan bedövning och avblodning, blev längre, vilket även sannolikheten för att djuren behövde ombedövas gjorde. För grisar ökade risken för att de visade tecken på att vara otillräckligt bedövade vid en sticktid på drygt en minut och för nötkreatur på omkring en och en halv minut. Hos grisar spelade även typen av koldioxidsystem roll: bedövning i diplift-system gav jämnare och bättre resultat än i paternoster-system. Hos nötkreatur placerades ungefär en fjärdedel av skotten utanför den ideala träffpunkten på huvudet, vilket ledde till högre sannolikhet för ombedövning hos dessa djur. Sammantaget visade studien att sticktiden är avgörande för djurvälfärden, men den belyste också vikten av välutbildad personal som vet vilka tecken de ska titta efter vid bedömning av bedövningskvalitet. Detta är viktigt både för att minimera risken att djuren utsätts för onödigt lidande vid slakt och för att säkerställa att djur som inte är tillräckligt bedövade upptäcks och bedövas om. 

Uppföljning av skador

I studie tre och fyra analyserades förekomsten av traumatiska skador på nötkreatur och slaktgrisar, baserat på besiktningsdata från svenska slakterier på mer än sju miljoner grisar som slaktades mellan 2019 och 2021 och över trehundratusen nötkreatur som slaktades mellan 2020 och 2022. Skador, exempelvis blåmärken, hudsår och frakturer, tyder på bristande djurvälfärd på gården, på transporten eller på slakteriet och leder till köttförluster och direkta ekonomiska konsekvenser. Kroniska skador som uppkommit innan djuren kommit till slakteriet var vanligare än akuta skador som uppkommit 113 under transport eller på slakteriet. Hos nötkreatur var ungefär 9 % av djuren drabbade av kroniska skador, jämfört med under 1 % hos grisar. Både kroniska och akuta skador ökade under de kallare månaderna, vilket skulle kunna bero på miljöförhållanden vintertid, tex halkiga golv på transportbilarna eller ventilation. Skador hos nötkreatur stod för 34 % av det kasserade nötköttet under perioden, medan motsvarande andel för grisar var 16 %. Studierna visade hur skador kan leda till minskat produktvärde och ökat matsvinn, men signalerar också försämrad djurvälfärd och hur förhållandena vid slakt hänger ihop med vad som sker med djuren på gården och under transporten till slakteriet.

Hur påverkas ekonomin?

I den femte och sista studien användes ekonomisk simulering för att uppskatta hur minskad förekomst av otillräcklig bedövning, dvs. bättre bedövningskvalitet, vid slakt påverkar ekonomin. Genom att modellera scenarier för både grisar och nötkreatur visade resultaten att investeringar i ny bedövningsutrustning och bättre underhåll ofta kan löna sig ekonomiskt, utöver vinster för djurvälfärden och arbetsmiljön. För grisar beräknades den årliga nettovinsten av att uppgradera bedömningssystemet till nära 90 000 kronor, och för nötkreatur till omkring 37 000 kronor. De största vinsterna uppstod genom minskade arbetskostnader till följd av färre driftstopp och ett jämnare arbetsflöde. Vinsterna var inte stora, men de visade att djurvälfärd och lönsamhet inte står i motsats till varandra – snarare tvärtom. Många av fördelarna med förbättrad djurvälfärd vid slakt är svåra att mäta i siffror och är märkbara först på längre sikt. Därför kan ekonomiska incitament och politiska styrmedel behövas för att uppmuntra investeringar i djurvälfärdshöjande åtgärder på slakterierna.

Slutsats

Den här avhandlingen bidrar med ny kunskap om hur djurvälfärden vid slakt kan förbättras och vilken ekonomisk betydelse det har för slakteriföretaget. Genom att integrera husdjursvetenskap med produktionsekonomi ger den praktiska verktyg för beslutsfattande inom slakterinäringen och insikter som kan vägleda framtida policyarbete. Resultaten indikerar att investeringar i djurvälfärdsförbättrande åtgärder, oavsett om det handlar om förbättrad bedövningsutrustning, förbättrad infrastruktur (ex. drivgångar), utbildning av personal eller en kombination av dessa, kan medföra fördelar som sträcker sig bortom slakteriets direkta verksamhet. En human slaktprocess som präglas av professionalism och omsorg uppfyller inte bara lagens krav utan också yrkesstolthet och etiskt ansvar – att respekten för djuren ska upprätthållas till sista hjärtslaget. 

Läs mer

Läs doktorsavhandlingen:

Killing them softly. Pig and cattle welfare at slaughter and its economic relevance.