Nytt forskningsprojekt ska stärka beredskap mot högintensiva skogsbränder

I ett nytt forskningsprojekt söker SLU, i samarbete med RISE, svar på dessa frågor för att stärka beredskapen mot framtida bränder.

I framtiden förväntas varmare och torrare somrar bli allt vanligare. Det innebär fler dagar med hög brandrisk och en ökad risk för intensiva skogsbränder. En typisk svensk skogsbrand brinner i förna och ris på marken samt kan flamma upp i enstaka träd. Med rätt väderförhållanden och bränsletillgång kan dock elden ta sig upp i trädkronorna, med en dramatisk ökning av brandintensitet som följd. Det är då inte ovanligt med spridningshastigheter på över 30 meter per minut och att flygbränder uppstår som med vindens hjälp kan antända marken flera hundra meter bort. Dessa så kallade kronbränder är väldigt svåra att kontrollera och resulterar ofta i mycket stora brandområden med omfattande skador för både samhälle och ekosystemtjänster.

Kronbränder är ovanliga i Sverige, men att minska risken för att de uppstår är förmodligen det mest effektiva sättet att begränsa hot från riktigt omfattande skogsbränder. Även om vi förstår de grundläggande faktorerna är det fortfarande otydligt under vilka omständigheter en markbrand övergår till en kronbrand.

‒ Idag saknar vi kunskap om hur kronbränder startar och sprider sig i de brukade skogar som dominerar Sverige och Norden, säger Inka Bohlin, forskare och analytiker vid SLU Skogsskadecentrum.

Trots en ökad risk för skogsbränder är frågan i princip helt frånvarande i dagens skogliga planering. För att beslutsfattare ska kunna förebygga och minimera brandrisken behövs grundläggande kunskap och praktiska verktyg.

Så är projektet uppbyggt

Forskningsprojektet är uppdelat i tre delar. I den första delen ska forskarna för första gången genomföra ett fältexperiment för att utforska processen och villkoren för starten av en kronbrand. Forskarna vill genom experimenten förstå under vilka faktorer en brand övergår från att främst brinna på marken till en utvecklad brand i trädkronorna. Under detta arbete kommer forskarna även utveckla nya metoder för att definiera kronbränslen genom en kombination av fältmätningar, bildanalys och marklaser.

I projektets andra del ska forskarna med hjälp av fjärranalys, fältdata från Riksskogstaxeringen och tidigare brandincidenter undersöka hur skogens egenskaper, såsom trädslag och skogsstruktur, påverkar risken för kronbränder. Utifrån det vill forskarna bygga bränslemodeller och kartlägga risken i skogslandskapet, vilket mynnar ut i de första riskkartorna över kronbrand i Sverige.

I den sista delen ska brandriskmodeller implementeras i beslutsstödsystemet Heureka för att kunna jämföra hur olika brandförebyggande insatser påverkar skogens många värden, som till exempel virkesproduktion, biologisk mångfald och rekreation.

Bäddar för stärkt beredskap

Resultaten från projektet kan få stor betydelse för samhällets och skogsbrukets arbete med extrema väderhändelser och skogsbränder.

‒ Vi hoppas kunna bidra till en ökad förståelse för hur samhället kan stärka sin förmåga att hantera och förbereda sig för extrema väderhändelser och med hjälp av kunskap och nya verktyg ge beslutsfattare förutsättningar att förhindra högintensiva skogsbränder, säger Inka.

Riskkartor, modeller och utbildningsunderlag - tillsammans med fördjupad kunskap om kronbränder kan stärka beredskapen inom skogsbruk, samhällsskydd och de organisationer som arbetar med skogsbränder. Projektet kommer att ge skogsnäringen bättre beslutsstöd och en större möjlighet att planera ett klimatanpassat och resilient skogsbruk. Räddningstjänst och civilförsvar kommer ges ett bättre underlag för välgrundade taktiska beslut och ökad beredskap. Kunskap och verktyg kommer även kunna stödja myndigheters policyarbete, landskapsplanering och utförande av sårbarhetsbedömningar.   

I början av september i år gjordes första koncept-testet för kronbrands-experimentet vid försöktsparken i Vindeln. En bra förberedelse inför sommaren 2026 då experimentet ska genomföras skarpt.