På spåret mot bättre kattliv - vart är artrosforskningen på väg?

De döda lär de levande

Med bakgrund som veterinär och patolog, med fokus framförallt på kattens sjukdomar, har Cecilia Ley genom åren spenderat många timmar i obduktionssalen. För genom att undersöka djur som dött av olika sjukdomar, kan ny förståelse och kunskap utvecklas för de som nu lever.

Kunskaper om sjukdomen artros, som drabbar såväl katter som människor, men även hästar, hundar och andra djur, har blivit hjälpt av just sådant här arbete. 

Följ med på resan, och dit forskarna hoppas att vi är på väg härnäst → 

Artros-tåget: Från start till ett bättre kattliv

Ett arbete som varit både viktigt och tidskrävande, med ett stort antal undersökningar. 

Katter i riskzonen och drömmen om riktade behandlingar

Hos människor har forskare nämligen sett att det finns olika typer av artros, vilka kan kopplas till bakomliggande tillstånd, som exempelvis fetma.

Genom att scanna katter med den avancerade röntgenmetoden datortomografi har forskargruppen inte bara kunnat utvärdera artrosförändringar i katternas leder utan även beräknat kattens kroppskomposition, alltså sammansättningen av kattens kropp (ben, fett och övriga mjukdelar).

Viktig kunskap: Eftersom det idag inte finns några läkemedel som botar artros, varken hos katt, hund, häst eller människa, handlar vården framför allt om symptomlindrande behandlingar som lindrar smärta och inflammation.

Med en sådan kunskap kan det bli möjligt att inte bara lägga i en broms, utan rätt broms, för respektive katt. Men den kunskapen kommer inte av sig själv: För varje finansiering, arbetstimme och insats har kunskapen sakta vuxit fram.

Så, vart är vi på väg nu?

På spåret, men vart är vi på väg?

Det har tagit många år att komma dit forskningen om kattens artros står idag, i viktiga samarbeten med andra forskare. Men ännu är inte resan slut. Inte om Cecilia Ley får bestämma:

Ändå är hon redo att fortsätta arbetet framåt för alla de katter, människor och andra djur som drabbas och lider av den fysiska och smärtsamma funktionsnedsättning som artros för många innebär. Därför byggs rälsen på framåt med målsättningen att:

• Undersöka förändringar på molekylnivå: För att förstå än mer om vad som händer och driver sjukdomsprocesserna i ledvävnaden. Näst på tur att undersöka är ledkapseln, den vävnad som håller samman leden.
• Hitta än fler orsaker till kattens artros: Även om det kan låta avlägset finns t.ex. indikatorer på ett samband mellan kronisk njursjukdom och artros. Kopplingar mellan artros och andra sjukdomstillstånd som katter drabbas av kan vara viktigt att undersöka närmre, både för kattens skull, men också för att göra jämförelser med artros hos exempelvis människa.
  

Att dessutom utforska lärdomar mellan djurslag vore en framtidsdröm:

Att ta med dig hem för dig som kattägare

Konkreta tips till dig som kattägare från veterinär och forskare Cecilia Ley:

1. Håll ögonen öppna för symptom som inte nödvändigtvis är hälta: En katt med artros visar snarare symptom genom ett gradvis förändrat beteende, vilket kan misstolkas som att katten börjar “bli till åren”.
2. Förstå sjukdomens komplexitet: Artros kan utvecklas av många olika skäl (exempelvis till följd av ett tidigare trauma till leden, förslitningar över tid eller på grund av en felutveckling av led) och kommer ofta smygande.
3. Uppmuntra daglig rörelse: Precis som att överbelastning på leder kan vara skadligt kan också ett alltför inaktivt liv medföra problem för kattens hälsa. För att lederna ska vara välmående krävs rörelse och belastning. Framförallt för dig som är ägare till en innekatt kan det vara viktigt att se till att dagligen aktivera katten till rörelse.