Ny rödlista släpps 24 mars 2026

Situationen för många arter är ansträngd, men om viljan finns och resurser prioriteras kan negativa trender vändas. Rätt åtgärder på flera nivåer och under tillräckligt lång tid ger ofta goda resultat. Några exempel på detta är havsörn, utter och långbensgroda som nu lämnar rödlistan.

-Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC), menar Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken.

För flera arter i våra sjöar, vattendrag och hav är läget bekymmersamt. Sill, lax och öring är nya på rödlistan och bedöms alla som Nära hotad (NT). Ålen är fortsatt Akut hotad (CR). Torsken, tidigare Sårbar (VU), bedöms nu i den högre hotkategorin Starkt hotad (EN). Blåmusslan är ny på rödlistan och nordhavsräkan är kvar, båda är Nära hotad (NT). Rödlistan visar att det går dåligt för många fiskar, varav flera är omtyckta matfiskar, och en mer hållbar fångstförvaltning tillsammans med andra miljöåtgärder behövs för att förbättra situationen.

Nationell miljöövervakning gör det möjlig att beräkna trender för relativt vanliga arter:

-Svensk Dagfjärilsövervakning, som till stor del baseras på frivilliginsatser, har nu pågått sedan 2010 och börjat ge så bra data att det går att beräkna trender för ett flertal dagfjärilar. Det gör att flera relativt vanliga arter, exempelvis brunfläckig pärlemorfjäril, starrgräsfjäril och ängsblåvinge nu blir rödlistade utifrån minskningstakt, säger Karin Ahrné, organismgruppsansvarig för fjärilar på SLU Artdatabanken

Mer information

Vad är Rödlistan?

Rödlistan är en sammanställning av enskilda arters risk att dö ut från landet, och ger en överblick över arternas tillstånd. Bedömningarna görs utifrån vedertagna kriterier utvecklade av internationella naturvårdsunionen (IUCN). Dessa kriterier omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomstarea, utbredning och trender och fokuserar på förändringar som nyligen skett, sker just nu, eller förväntas ske.

Rödlistning av en art är oberoende av om det finns speciella bevarandeskäl eller om arten i fråga omfattas av lagstiftning, konventioner eller affektionsvärden. Kriterierna syftar enbart till att så objektivt som möjligt bedöma risken att arten dör ut från ett givet område, i det här fallet Sverige.

Historik

Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med ett hundratal externa artexperter och till våren släpps den sjätte samlade rödlistan för Sveriges djur, svampar, alger och växter. Den första publicerades 2000 och Sverige har sedan dess reviderat och publicerat en rödlista vart femte år. Den allra första svenska listan över hotade arter (ryggradsdjur) publicerades dock redan 1975 och följdes av listor även för andra artgrupper. Sverige har alltså 50 års erfarenhet av att beskriva tillstånd och trender för landets arter, genom att utgå från befintliga underlag och bearbeta uppgifter om populationer, livsmiljöer och påverkansfaktorer.

• Mer om rödlistning