SLU-forskaren Marcos Lana bidrog med kunskap på COP30

Marcos Lana är tillbaka på kontoret efter sin resa till Brasilien. Föreläsningarna han höll vid FN:s klimatkonferens (COP30) hade rubrikerna Scaling up climate adaptation and nature preservation strategies in agriculture och Family-based agriculture and alternative food systems in a changing world.

Teorin bakom den första föreläsningen är att klimatanpassning och naturskydd inom jordbruket kan skalas upp enligt ett antal principer rörande återvinning, minskad användning av insatsmedel, jordhälsa, djurhälsa, biologisk mångfald, synergier, ekonomisk diversifiering och samverkan för att ta fram kunskap.

– Det är viktigt att betona att det här handlar om principer, inte regler eller riktlinjer. Vi arbetar med principer istället för regler eftersom olika jordbruksområden har olika biofysiska förutsättningar. Vi vill minska användningen av insatsmedel, främja jordhälsa med mera, men sättet på vilket vi vill främja principerna varierar från plats till plats, förklarar Marcos Lana.

På COP30 pratade han också om hur en konkret omställning till ett mer hållbart livsmedelssystem skulle kunna genomföras.

– På en första nivå ökar vi effektiviteten, så att till exempel mindre mängder syntetiska gödningsmedel behövs. Nästa steg är att ersätta konventionella insatsmedel med mer hållbara alternativ. Därefter designar vi om jordbrukssystemet, återknyter konsumenter och producenter till varandra, för att till slut bygga ett livsmedelssystem där människor är villiga att betala ett rättvist pris för bättre producerad mat, säger Marcos Lana.

Agroekologi har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Marcos Lana är generalsekreterare och en av grundarna av organisationen Agroecology Europe.

– Jag fick nog inbjudan till att hålla föreläsningarna vid COP30 tack vare min kompetens inom modellering i forskningen om grödor och klimatförändringar i jordbruket. Agroekologi är på sätt och vis en kombination av dessa områden, säger han.

Åhörarna på den första presentationen var en bred blandning av politiker, medborgare, aktivister och forskare. Den andra presentationen riktade sig till regeringarnas delegater vid förhandlingarna vid Planetary Science Pavilion - COP 30.

– För den andra föreläsningen behövde jag ett så kallat blue zone pass för att komma in på FN:s konferensområde där själva förhandlingarna ägde rum.

Marcos Lana och hans kollegor publicerade för några år sedan en artikel som fortfarande väcker stort intresse (Agroecology and the design of climate change-resilient farming systems), och som har fungerat som underlag för flera diskussioner på vetenskaplig och politisk nivå. Han har även två projekt i Sverige som syftar till att främja agroekologi med hjälp av Living Labs.

– Småskaliga gårdar kan främja alternativa livsmedelssystem som kombinerar olika ekosystem och ekosystemtjänster med samhällelig betydelse. Stora, specialiserade gårdar är mycket produktiva, men små avvikelser från optimala förhållanden kan få systemen att kollapsa. Småskaligt jordbruk är mer motståndskraftigt mot klimatförändringar eftersom det bygger på diversifiering. Genom att integrera grödor och boskap på ett sätt som gör att de kan dra nytta av varandra kan små gårdar skapa positiva synergier, som förbättrad jordhälsa genom växling av grödor och naturlig kvävefixering. Samma principer kan även tillämpas på större gårdar, och det sker redan. Dessa system fokuserar på kvalitet och ekologisk balans snarare än på att konkurrera med stora volymer och låga marginaler. Kortare värdekedjor ger dessutom produkterna en identitet, vilket gör att konsumenter kan koppla maten till dess ursprung och gör det möjligt för småskaliga jordbrukare att få ett rättvisare ekonomiskt värde för hållbart producerade produkter, säger Marcos Lana.