Jordbruksekonomisk konferens 2025 blev en fest med många deltagare

Temat för dagen var Potential och verksamhetsledare Sebastian Remvig uppmuntrade konferensdeltagarna till att identifiera och frigöra sin egen eller företagets dolda potential.

-Låt inte det perfekta stå i vägen, det är inte förrän vi testat som vi vet vad som fungerar, sade han i sitt inledningsanförande.

Lyfta blicken

Att tala om potential är att tala om framtid – om det som ännu inte är förverkligat, men som finns där och väntar på att bli till. I en tid då lantbruket ständigt ställs inför nya utmaningar, som klimatförändringar, ekonomisk press, snabba tekniksprång och förändrade konsumentkrav, blir det viktigare än någonsin att lyfta blicken. Vilka möjligheter har vi egentligen? Vad kan våra företag, våra människor, våra system och våra idéer växa till?

Temat potential på årets Jordbruksekonomiska konferens handlade om att identifiera och frigöra den kraft som redan finns, men som ibland ligger dold i siffror, relationer eller strukturer. Vi undersökte potential i ekonomin, i ledarskapet, i samverkan, i jämställdhet och visionernas kraft. Vi lyfte också fram den potential som finns i att tänka nytt, hantera risker klokt och våga utvecklas – både som företagare och som sektor.

En förmiddag om potential i siffror, jämställdhet och stöd

Under dagen resonerade hela 15 föredragshållare, under ledning av moderator Malin von Essen, om hur ett företags potential kan förändra, förbättra eller styra om verksamheten.

Key note speaker Per-Ola Ulvenblad från Högskolan i Halmstad resonerade om hur nya affärsmodeller, samarbeten och mervärde kan öka lönsamheten – oavsett om det gäller att utveckla tjänster, förädla produkter eller bygga starkare relationer med konsumenter. När resurseffektivitet förenas med innovation blir lantbruket både hållbart och konkurrenskraftigt.

Johan Lagerholm, rådgivare från Lantmännen Växtråd visade med siffror från bokföringen hur koll på kostnader, intäkter, ordning och reda samt prissäkring kan bli en konkurrensfördel. 

Tråden potential löpte vidare med Annie Roos, forskare från Linnéuniversitetet som lyfte potetntialen med fler kvinnor som ledare i lantbruket, genom att berätta om EU-projektet FLIARA, Female led innovations in Agriculture and rural areas. Hon refererade även till LRF-kampanjen Gröna glastak och stövlar som skaver. 

Helena Johansson, utredare på Agrifood berättade om rapporten Jordbruksstöden är i förvandling - vilken roll spelar de i framtiden? Inför nästa CAP-period 2028 har Agrifood analyserat hur förändringar i gårdsstöd, djurstöd, kompensationsstöd, omfördelningsstöd och ersättningar till naturbetesmarker kan påverka produktion, konkurrenskraft och miljö. Läs om rapporten här.

Hybridföretagare och ledarskap

Framtiden innebär för många ett ägarskifte och här kan hybridföretagande blir en väg in i eller ut ur lantbruket. Att kombinera deltid på gården med inkomster utanför lantbruket kan ge trygghet och stabilitet eller en möjlighet att ta steget in i branschen utan att bära hela risken. Hybridföretagande öppnar nya vägar för att utveckla både gården och lantbrukarens roll i samhället, konstaterade Eleanor Johansson, doktorand på SLU.

Efter lunch fick intervjuades Peter Eriksson, grisproducent på Grevbäcks Gris AB i Hjp av Victoria Olin, expert inom företagsekonomi från Kunskapsnav animalieproduktion. Under rubriken: Personal – ledarskapets blinda fläck, berättade Peter Eriksson om om sitt ledarskap och hur det utvecklats genom åren i nära samarbete med de anställda - som dessutom dök upp på storskärm och gav sina versioner av situationen! Ett inslag som drog ner extra varma applåder!

Djurgårdarnas väg framåt

Konferensens eftermiddag bestod av två olika sessioner med korta föredrag, där deltagarna kunde röra sig fritt emellan sessionerna, efter intresse. 

Session 1 modererades av Thomas Norrby, från projektet SustAinimal och inleddes av Anna Jamieson, verksamhetsledare för Naturbeteskött, som talade om naturbetets unika miljövärden där lantbrukarens sociala och ekonomiska hinder samtidigt gör brukandet svårt. Utmaningen är att hitta vägar förbi hindren – så att naturbetena kan bidra till hållbarhet i både miljö, ekonomi och samhälle.

Stefan Nypelius, expert lantbruksekonomi, Växa tog upp efterfrågan på svenskt kött, där bristen på moderdjur bromsar uppbyggnaden av produktionen. Hur planerar man som företagare för en hållbar expansion? 

Nästa föredragshållare, Peter Lundqvist, professor på SLU, kopplade på under rubriken Mellan djurens behov och samhällets krav – lantbrukarens arbetsmiljö. Att arbeta med djur innebär både stolthet och stora krav, men också en risk för psykisk påfrestning och det gäller att hitta vägar som stärker välmåendet och gör gården mer hållbar på sikt.

Caroline Eriksson, rådgivare, Gård- och Djurhälsan avslutade sessionen med att berätta om hur dikorna kan göra ett jobb som leder till lönsamhet, god djurvälfärd och miljönytta. Det handlar i grunden om att få varje ko och varje hektar bete att arbeta ekonomiskt – med gårdens samlade resurser i fokus.

Medveten företagsledning

Parallellet pågick session 2 där Malin von Essen styrde ett resonemang om medveten företagsledning. Dennis Grönroos rådigare på DG Växt på Åland, utmanade deltagarna genom att prata om hur man kan höja värdet och skapa nya möjligheter på befintliga marker genom att utveckla avkastning, effektivitet och specialgrödor.

Men vad driver  egentligen gårdens verkliga potential? Ulrik Lovang, rådgivare, Lovang Lantbrukskonsult fokuserade på hur gårdens verkliga potential skapas när mark, maskiner, kapital och personal balanseras mot tydliga mål. Han ställde frågan: Vill du bygga löneuttag eller kapitaltillväxt – och vet alla i företaget vilken väg ni valt? 

I nästa föredrag gav Andreas Grybeck, förvaltare, Kiptuna AB exempel ur praktiken. Genom att mäta markens egenskaper, proteinhalter, skördedata och växtskydd blir styrningen mer precis – och potential frigörs i form av effektivitet, lönsamhet och hållbarhet. Kloka beslut kräver tydliga mål och full koll på siffrorna 

Och till sist ställde Jakob Söderberg, rådgivare, Farmers First den känsliga frågan: Får maskinerna kosta hur mycket som helst? Han efterlyste var gränsen går mellan nödvändig kapacitet och dyr hobby, en kalkyl som saknas.

Den avslutande diskussionen, med Helene Oscarsson, koordinator SustAinimal
Sebastian Remvig, SLU Kompetenscentrum företagsledning
Henrik Dellestrand, professor, SLU
Stephanie Kindbom, ställföreträdande enhetschef för näringsutvecklingsenheten, Jordbruksverket kom att präglas av begreppet innovation.

Och efter en lång dag tog Kunskapsnav Animalieproduktion över stafettpinnen och avslutade på Ultuna studentkår med hamburgare och nyckeltal.

Kristina Pershagen Samuelsson och Josefin Samuelsson höll ett föredrag om hur de arbetar med nyckeltal för att motivera personalen och hur de involverar personalen att sätta upp de mål som skall nås. Tillsammans driver de flera framgångsrika mjölk- och köttföretag i Dalarna.