Tidigare klimatchocker kan hjälpa oss bygga motståndskraft

Projektet har två huvudsakliga inspirationskällor: torkan i Sverige 2018 och den stora mängd forskning som redan finns inom området. En särskilt betydelsefull vetenskaplig artikel om samspelet mellan klimat och jordbruk var en stor inspirationskälla och även de omfattande databaser som finns tillgängliga för Skåne.

– Vi vill ta reda på om det finns synliga mönster i hur tidigare klimatextremer har påverkat olika system, och om vi kan dra lärdom av detta för att bättre förbereda oss inför framtiden, säger Matthew Jacobson.

Att sig an komplexa klimatfrågor

SLU Interdisciplinary Academy (IDA) är ett initiativ som syftar till att stärka tvärvetenskaplig kompetens inom hela SLU. Det här tvärvetenskapliga projektet samlar expertis från olika delar av universitetet för att undersöka de långsiktiga sambanden mellan klimatvariationer, livsmedelsproduktion, mark, ekosystem och socioekonomiska system. Gruppen består av Matthew Jacobson, Parisa Norouzitallab, Katharina Meurer, Erika Cristina Francisco och Bengt-Ove Rustas.

– Att göra det här projektet inom IDA gör att vi kan ta in olika perspektiv från flera discipliner och verkligen få tid att lugnt och noggrant diskutera både data och hur projektet ska läggas upp. Vi kan ägna tid åt det utan att behöva förklara eller försvara varför det prioriteras framför annat, säger Erika Cristina Francisco.

– Vi tycker också det är jättekul att kunna jobba med en fråga som är större än bara våra egna specialistområden. Det gör att resultaten blir användbara för fler människor. Vi märker också att vi utvecklas både som forskare och som personer när vi vågar gå utanför vår bekvämlighetszon. Och det hade vi inte kunnat göra utan de möjligheter som IDA ger, säger Katharina Meurer.

Klimat, mat och samhälle – hur hänger allt ihop?

Under åtta månader kommer gruppen att analysera effekterna av klimatstörningar i Sverige genom att studera både historiska och nutida datamaterial, med Skåne som fallstudie.

– Vi in och tittar på olika typer av data för att se hur klimatet, maten vi producerar, människor, samhälle och naturen hänger ihop och påverkar varandra, säger Bengt-Ove Rustas.

– Projektet består av två delar: att samla in data och sen bygga ett ramverk för att tolka dem. Det innebär att vi ägnar mycket tid åt att diskutera hur olika faktorer samverkar genom att använda datamaterial från flera olika forskningsfält, säger Parisa Norouzitallab.

Utrymme för tvärvetenskapligt tänkande

Vad fick forskarna att söka till IDA?

– Vi ville alla jobba där våra olika ämnen möts och se vad som händer när vi kombinerar kunskap från olika håll. Vi ville göra något lite annorlunda, där vi fick tänka utanför ramarna. Det är också värdefullt att ha tid att verkligen fundera och diskutera projektet, utan separat finansiering hade det inte gått, säger Bengt-Ove.

Tre av forskarna hittade varandra under ett matchningsevent arrangerat av IDA i januari 2025, där projektidéer samlades in. Ytterligare en anslöt via en annons i IDA Teams som byggde på diskussionerna, och den femte rekryterades särskilt för att tillföra rätt expertis till projektet.

– Jag kom med en ganska vag idé om att studera samspelet mellan klimat och jordbruk ur ett långsiktigt perspektiv. Genom många diskussioner i olika grupper formade vi sedan en mer konkret och tydligt definierad projektplan, berättar Matthew.

– Vi ser fram emot att få den tid som krävs för att utveckla våra idéer och att arbeta i en miljö som främjar samtal och samarbete. IDA gör det möjligt för oss att lägga tid på att skriva ansökningar utan att ta resurser från andra projekt. Vi har också väldigt roligt tillsammans när vi får chansen att arbeta med något annorlunda, avslutar Erika.