Vägen mot en ökad baljväxtproduktion

Idén till forskningsprojektet kom till inom samverkansinitiativet Skånebönan som sedan 2022 samlat företrädare för skånska livsmedels- och lantbruksföretag, universitet, forskningsinstitutioner, ideella föreningar och offentlig sektor för att gemensamt kraftsamla kring att öka skånsk baljväxtsproduktion.  

– Vi lever så länge behovet finns, bygger på vad som finns och krokar arm med vad som finns, säger Kristina Glantz, Livsmedelsakademin, som företräder Skånebönan på seminariet.

Större mångfald av ärtor och bönor

Dylan Wallman testar i sitt doktorandprojekt att samodla baljväxter både med andra sorter och med andra grödor. De flesta baljväxter behöver stöd för att kunna växa upprätt och genom samodling kan grödorna stötta varandra. Dylan Wallman betonar också vikten av mångfalden.

– Sverige ligger långt efter vad det gäller mångfald, säger han. Vi behöver variation och vi har tappat bort många av de sorter som odlats här traditionellt de senaste 100 åren.

- De gamla sorterna försvann inte bort för att de inte var goda, utan de har många attraktiva egenskaper.

Godare sorter och konsumtion på nya sätt

Det finns mycket att önska av en bra ärta eller böna, berättar Åsa Grimberg, växtförädlare vid SLU. Fröna ska ha bra grobarhet, lagringsförmåga och vara tåliga. De ska också vara nyttiga men framförallt ska de smaka gott – annars är det få som kommer att äta dem.

– Idag så odlas ärta och åkerböna framförallt i Västergötland och Östergötland men inte mycket längre än så, säger Åsa Grimberg. Vi skulle kunna öka och vi måste testa gränserna!

Åsa Grimberg är engagerad i ett projekt som söker efter de biokemiska och sensoriska nycklarna till goda baljväxter. Inom projektet testar man också att göra baljväxtmjöl som provbakas till tortillabröd. Genom att tillsätta baljväxter till mat som vi äter ofta kan konsumtionen ökas.

Sociala normer avgörande för omställning till en baljväxtrikare kost

Mary Scheuermann från Stockholm Resilience Center har på en systemnivå utrett vilka åtgärder som kan öka baljväxtkonsumtionen. En viktig så kallad leverage point, en strategisk ingripandepunkt, är sociala normer.

– De sociala normerna visar sig vara avgörande för att ställa om till en hälsosammare kost och öka mängden baljväxter, berättar Mary Scheurmann.

Hon har också intervjuat aktörer inom värdekedjan; producenter, livsmedelsförädlare, distributörer och konsumenter. Hennes resultat tydliggör hur komplext det är att få bönan till bordet. En aktör kan ha flera roller. Dessutom tillskrivs också andra aktörer ha stort inflytande på vilka åtgärder som vidtas för att förändra produktion och konsumtion, tex beslutsfattare, projektfinansiärer och intresseorganisationer.

- Vem kan egentligen förändra vad? frågar hon.

Ihärdig bönpionjär visar vägen

Per Modig, som på gården Fagraslätt odlar, rensar, packar och säljer ca 25 sorters bönor, ärter och linser, är en pionjär inom baljväxtodling och har bidragit till att flera nya sorter kommit ut på marknaden. På gårdens 170 hektar används ungefär 20-25 hektar till baljväxterna med en roterande växtföljd på sju år.

– Vi har maxat vad vi kan odla och det vi odlar ska gå att tröska med en vanlig tröska, berättar Per Modig.

Han ser ett behov av fler sorter och växtföljder och att baljväxtodlingen sker vid fler anläggningar än idag.

–  I Ukraina har man sett hur viktigt det är med småskalighet och diversifiering när det värsta händer, säger Per Modig. Ett självklart incitament för lantbrukaren är att kunna få betalt för det man gör.

En kultur för kunskap och tillväxt

Bristande lönsamhet och oförutsägbarhet som kräver ett stort risktagande för odlarna är problem som uppmärksammats under projekttiden. Svaga relationer inom värdekedjan och livsmedelssystemet i stort är bidragande faktorer. En del av lösningen är att bygga relationer som möjliggör både lönsamhet och förutsägbarhet, samt kan hantera riskdelning mellan aktörer i livsmedelssystemet

– Det behövs en gemenskap som tillåter pluralism och konkurrens där det också finns en koordinerande funktion som underlättar delandet av kunskap, säger Lisa Blix Germundsson. En kunskapskultur för hållbar och långsiktig tillväxt.

Tillsammans kan aktörerna i värdekedjan arbeta för att höja status och kommunicera värdet av baljväxter. I en kunskapskultur kan man också gemensamt dra lärdom av goda exempel från andra länders värdekedjor eller liknande värdekedjor.

Strategisk samverkan för lösningar

Ytterligare ett svåröverkomligt hinder som identifierats är bristen på anläggningar som kan ta emot baljväxter vid skörd och hantera torkning, rensning, lagring och eventuell förbehandling.

– Rent konkret kan en strategisk samverkan skapas för att hitta lösningar kring kokning av baljväxter eller förse kommuner med baljväxter till offentliga måltider, Säger Lisa Blix Germundsson.

–  Med mer kunskap kan vi forma det samhälle vi vill ha, avslutar Lisa Blix Germundsson.

Nu avslutas projekt Bönan till bordet, men samverkan lever vidare inte minst i nätverket Skånebönan. Projektresultaten sammanfattas skriftligt på svenska och engelska i en slutrapport under 2026. Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskings regionala utlysning och SLU Partnerskap Alnarp.