vikingskepp
Vikingarnas skepp byggdes av ek – ett träslag som åter är i fokus när skogsbruket ska anpassas till ett förändrat klimat. Bild: Pixabay

Vikingarna valde ek av en anledning – klimatförändringarna gör att vi kanske behöver den igen

Nyhet publicerad:  2025-12-18

När vikingarna byggde sina skepp var materialvalet avgörande. Ek blev det självklara valet – ett träslag som klarade vatten, väder och hårda påfrestningar till havs. Tusen år senare står de skandinaviska skogarna inför nya utmaningar.

Klimatförändringar med mer värme, mer nederbörd och ökade risker för stormar och skadegörare tvingar skogsbruket att tänka om. Kanske finns en del av svaret i samma trädslag som en gång bar vikingarna över haven.

Ett träslag byggt för att hålla

– Kärnveden i ek har en mycket god hållbarhet, särskilt under vatten, säger Nils Magne Ottersland, skogsexpert med lång erfarenhet av ek och lövskog.
Ekens kärnved är naturligt impregnerad med garvämnen, så kallade tanniner, som skyddar mot rötsvampar och gör att träet bryts ner långsammare än många andra trädslag.

Det var just dessa egenskaper som gjorde eken oumbärlig i vikingarnas skeppsbygge. De klinkbyggda skroven, med köl, spant och naturligt böjda trädelar, gav skeppen både styrka och smidighet – och gjorde dem sjödugliga i extrema förhållanden.

man står lutad mot ekträd
Nils Magne Ottersland, skogsexpert, lyfter ekens betydelse för både klimat­anpassning och biologisk mångfald. Fotograf: Tashina Alavi

Samma egenskaper gör eken attraktiv även idag. Förutom till skeppsbygge lämpar sig ek väl för konstruktionsvirke, golv, möbler, fasader, bryggor och andra konstruktioner där lång livslängd och hållfasthet är avgörande.

Ek i ett förändrat klimat

Med ett varmare och blötare klimat förändras också förutsättningarna för skogsbruket. Gran, som idag dominerar stora delar av de skandinaviska produktionsskogarna, är känslig för både torka, stormar och skadegörare.

– Eken är ett av de trädslag som gynnas av klimatförändringarna, säger Nils Magne. Den tål värme bättre än gran och har dessutom en kraftig pålrot som ger god förankring i marken.

Den djupa rotsystemet gör eken mer stabil vid stormar och bidrar också till att motverka erosion. Med rätt skötsel kan eken bli både stor och mycket gammal – något som också är avgörande för den biologiska mångfalden. Hundratals arter är knutna till gamla ekar, vilket gör trädet till en nyckelart i skogslandskapet.

Från monokulturer till mer varierade skogar

Forskningen kring dessa frågor står i centrum för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Synforest. Projektet undersöker hur ett mer varierat skogsbruk – med mer ek, mer ädellöv och mer blandskog – kan bidra till ökad motståndskraft mot klimatförändringar, jämfört med dagens dominerande monokulturer av gran och tall.

– Synforest tittar både på skogsproduktion, biologisk mångfald och sociala aspekter, säger Magnus Löf, professor i skogsskötsel och forskare i projektet. Vi jämför alternativa skötselsystem med det vi brukar kalla ”business as usual” och analyserar vilka konsekvenser olika vägval kan få på lång sikt.

Vad betyder detta för Sverige?

En viktig fråga är hur väl resultaten från Norge kan tillämpas i en svensk kontext. Enligt Magnus är överförbarheten stor.

– Vi har försöksytor både i Norge och Sverige, och i södra Sverige har vi i stort sett samma förutsättningar som i södra Norge. Den största potentialen för ek finns i södra Sverige upp till Mälardalen, särskilt på de bästa markerna.

man står lutad mot ett träd
Magnus Löf, professor i skogsskötsel och forskare i det tvärvetenskapliga projektet Synforest, studerar hur ökad andel ek och blandskog kan bidra till mer klimattåliga skogar. Fotograf: Torbjörn Esping

Eftersom ädla lövträd växer långsammare än gran krävs god tillväxt för att ekonomin ska fungera. Målet behöver därför vara produktion av högkvalitativt timmer snarare än volym.

Utmaningar i skogsbruket

Trots ekens fördelar finns flera hinder för ett ökat inslag i skogsbruket. Plantor är dyrare än granplantor, betesskador från klövvilt är ett stort problem och omloppstiden är lång – ofta mellan 100 och 150 år.

– Samtidigt ger ek stora mervärden, säger Nils Magne. Biologisk mångfald, stabilitet mot väder och vind och en helt annan naturupplevelse än i en granskog.

Magnus pekar också på behovet av ökad kunskap och förändrade styrmedel.

– Kunskapen om skötsel av ädellövskog är låg i det praktiska skogsbruket. Dessutom behöver lagstiftning och ersättningssystem bli mer flexibla, så att markägare vågar satsa utan att känna att de låser sig för all framtid.

Gamla kunskaper för framtidens skogar

Vikingarna använde hela trädet – även virke som inte var rakt eller ”perfekt”. Det är en lärdom som fortfarande är relevant.

– Allt timmer behöver inte vara rakt och kvistfritt, säger Magnus. Eken är dessutom ett mycket stryktåligt material som i många fall kan ersätta tryckimpregnerat virke – ett bättre alternativ ur miljösynpunkt.

Att kombinera traditionell kunskap med modern forskning är just vad Synforest vill bidra med. Genom populärvetenskapliga rapporter, scenarioanalyser och samarbete med olika aktörer hoppas projektet ge skogsägare, beslutsfattare och industri bättre underlag för framtida beslut.

För precis som vikingarna en gång anpassade sina materialval efter sin tids utmaningar, kan ek återigen spela en nyckelroll – denna gång i omställningen till mer klimattåliga skogar.

Kontakt

  • Person
    Magnus Löf, Professor
    Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
  • Fakta Synforest

    Synforest är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur skogsbruket kan anpassas för att bättre möta klimatförändringarna. Projektet studerar möjligheter och konsekvenser av att öka andelen ek, andra ädellövträd och blandskog i produktionsskogar, jämfört med dagens dominerande monokulturer av gran och tall.

    Forskningen omfattar skogsproduktion, biologisk mångfald och sociala aspekter, och bedrivs i Norge. Genom fältförsök, scenarioanalyser och samarbete med skogsägare, industri och andra aktörer vill Synforest bidra med kunskap som kan stödja mer klimattåliga och hållbara skogar i framtiden.

    Nyligen arrangerades ett seminarium i södra Norge där projektmedarbetare ifrån SynForest mötte andra forskare, skogsexperter och hantverkare för att diskutera ekens historiska och moderna användning – med särskilt fokus på vikingatida skeppsbygge och vad vi kan lära av detta i dagens skogsbruk.

    Läs mer om projektet på deras hemsida:

    https://www.nina.no/english/About-NINA/Projects/Synforest