Behovet av innovationer kartlagt inom eko-sektorn i Tyskland
Ekologiskt jordbruk levererar flera samhällsnyttor men har ofta lägre skörd än konventionellt jordbruk. Detta skapar ett behov av innovationer, men hur behovet av innovationer uppfattas och värderas är viktigt för den framtida utvecklingen av den ekologiska produktionen.
För att få en ökad förståelse av dessa behov har forskarna bakom en nyligen publicerad studie samlat in och analyserat enkätsvar från eko-sektorn i Tyskland.
Undersökningen ställde frågor om vilka typer av innovationer som kan anses vara acceptabla för ekologisk produktion, hur viktiga innovationer anses vara inom olika områden samt vilka innovationer som har högst utvecklingspotential inom ekologisk produktion. Resultaten baseras på 291 enkätsvar som samlades in på en lantbruksmässa, där ungefär hälften av svaren kom från lantbrukare. Övriga grupper som lämnade svar var studerande, rådgivare, forskare samt representanter för myndigheter och industri.
Resultaten visade att tekniska, biologiska och sociala innovationer alla har hög acceptans och är högt värderade. Inom växtodlingsområdet ansågs innovationer inom områdena odlingssystem med baljväxter och torktåliga grödor viktigast, medan innovationer inom metoder för växtförädling (som gensaxen och hybridförädling) ansågs vara både mindre viktiga och mindre önskvärda. Inom mjölkproduktionen ansågs innovationer inom områdena avel för ökad livslängd samt gräs- och betesbaserade foderstater vara viktigast. Anpassning till klimatförändringarna och resursbevarande ansågs som de viktigaste utmaningarna för den ekologiska produktionen och värderades högre än innovationer för att öka skördarna. Fungerande regionala värdekedjor ansågs vara innovationsområdet med högst utvecklingspotential. Författarna anser att en viktig slutsats från studien är att både teknologi och digitalisering å ena sidan och den ekologiska principen om naturlighet å andra sidan ansågs viktiga för utvecklingen av det ekologiska jordbruket.
Ola Lundin