Dubbelt upp i årsmöten i Linköping – två dagar med kunskap och dialog

Under den första dagen av forskarskolans årsmöte fick doktorander och handledare besöka SMHI för att höra mer om deras forskningsarbete. Gustav Strandberg, forskare på SMHI, fick svara på en rad engagerade frågor kring klimatforskning och modellering. Den efterföljande dagen inleddes med en session i presentationsteknik med några tillhörande övningar som bjöd på både skratt och obekväm tystnad.

‒ Jag tyckte verkligen om att workshopen fokuserade på berättande och hur jag kan se till att mitt budskap går fram. Det var mycket användbart ur en forskares perspektiv, eftersom det är lätt att fastna i vetenskapliga termer. Jag tyckte särskilt att perspektivet på nervositet var till hjälp. Det var betryggande att höra hur erfarna forskare hanterar sin nervositet och att de fortfarande blir nervösa inför föredrag, säger Louisa Eurich, doktorand vid SLU.

Från årsmöte till årskonferens

När lunchen tog vid hade fler anlänt, och närmare 80 personer från universitet, myndigheter och skogsnäringen var på plats när Jonas Rönnberg, föreståndare för centret hälsade alla välkomna till årskonferensen. Deltagarna fick inledningsvis lyssna till en rad speedtalks där flera av doktoranderna berättade om sina projekt och preliminära resultat. Ersättningsmaterial för torv i plantodlingar, arbete med att ta fram brandkartor och skillnader mellan ojämn- och jämn åldersstruktur i skogen när det kommer till barkborrar var några av de ämnen som presenterades. Totalt presenterades tio projekt under speedtalk-sessionen.

‒ Jag blir alltid lika imponerad av alla olika projekt som pågår i SLU Skogsskadecentrums regi. Doktorandernas presentationer var väldigt bra, även om det är svårt att till fullo ta till sig allt de gjort på så kort tid. Mötet mellan akademin, myndigheter och näringen under trevliga former är också något som gör årsmötet till något jag inte gärna missar, säger Anders Broby, handläggare vid viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

Efter speedtalk tog ett engagerat mingel plats parallellt med en postersession där deltagare både kunde läsa om projekt och prata med berörda personer. 

Beredskap kräver samverkan

En av konferensens inbjudna talare var Henrik Alsterbo från Jordbruksverket, men innan han hann börja sin presentation ljöd en mobilsignal i lokalen. Samtalet var förstås iscensatt för att inleda en beredskapsövning där deltagarna fick diskutera tillvägagångssätt och handlingsplaner för ett påhittat scenario av en upptäckt karantänskadegörare ‒ tallvedsnematoden. Intressanta diskussioner tog plats kring borden och belyste en viktig fråga och behovet av samverkan. Henrik berättade sedan om Jordbruksverkets aktuella handlingsplan.

‒ Övningen kring karantänskadegörare var en bra tankeställare, säger Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso skog, och fortsätter: Årsmötet är sedan ett bra tillfälle att skapa nya kontakter såväl inom forskning som inom branschen, men också att uppdatera sina gamla kontakter.

När underlaget för beslut är oklart

Fredrik Widemo och Chandra Krishnamurthy, båda analytiker vid SLU Skogsskadecentrum inledde nästa diskussionsworkshop med korta presentationer om skogsägares attityder vid upplevda risker, riskernas och osäkerheternas konsekvenser samt riskhantering. Deltagarna fick sedan diskutera behov av underlag för beslutsfattande och vad som är tillräckligt för att fatta ett beslut när osäkerheterna ibland är flera. Riskspridning, sannolikhet för olika risker och kunskapsspridning var några av många inspel som kom fram i diskussionen.

Inspirerande framtidsutsikter

Grundaren, Olle Gelin, från Airforestry höll en inspirerande presentation om hur sex meter stora drönare kan användas i skogsbruk för att bland annat minska körskador och möta klimatutmaningar. Dagen avrundades med att representanter från Skogforsk delade med sig av arbetet med uppbyggandet av ett Screeningscenter i Sävar och en femårig satsning på rotröta. Detta efter att en programpunkt fick strykas till följd av sjukdom.