Tvärvetenskaplig forskning om biologisk mångfald – en praktisk guide

Traditionellt har förlusten av biologisk mångfald främst studerats och analyserats ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Det märks bland annat i att internationella kunskapsplattformar som IPBES haft svårt att engagera forskare från samhällsvetenskap och humaniora. När naturvetenskapen får dominera utan ett tvärvetenskapligt helhetsperspektiv finns en överhängande risk att policyrekommendationer och åtgärder blir bristfälliga. Viktiga frågor som rör mänskligt beteende, styrning, makt och konflikter hamnar i skymundan, trots att de ofta är centrala för om insatser faktiskt lyckas i praktiken.

En nyligen publicerad vetenskaplig artikel syftar till att ge praktiska råd och fungera som en guide och vägledning för forskare som vill arbeta mer integrerat med komplexa hållbarhetsfrågor kopplade till biologisk mångfald.

Författaren Marie Stenseke är professor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid SLU med särskilt ansvar för tvärvetenskap. Hon leder också den tvärvetenskapliga satsningen Interdisciplinary Academy vid SLU: 

– Att hejda förlusten av biologisk mångfald är en global utmaning där naturvetenskap, samhällsvetenskap och policy måste samverka. Det räcker inte med att samla forskare från olika ämnesområden i samma projekt, utan forskningsprojekt måste aktivt utformas för att främja samarbete redan från start. Det handlar om gemensam problemformulering, gemensamma mål och metoder som bygger broar mellan exempelvis ekologi, ekonomi, sociologi och politik. 

Vanliga hinder för tvärvetenskaplig forskning kan handla om grundläggande skillnader i vad som betraktas som data och i hur kunskap utvecklas, men också olika begreppsramar och termer, metoder och teoribilder. Artikeln ger vägledning och råd för att hantera utmaningarna. God kommunikation lyfts fram som en avgörande faktor. Tid behöver avsättas för till exempel öppna samtal om förväntningar, utveckling av gemensamma referensramar och förtroendeskapande gruppaktiviteter.

– Tvärvetenskap inte uppstår per automatik. Den behöver planeras, stödjas och följas upp genom hela forskningsprocessen, säger Marie Stenseke och understryker också vikten av att involvera beslutsfattare och samhällsaktörer tidigt i studier för att forskningen ska kunna bidra till konkret förändring i både policy och praktik. 

Länk till artikeln: Stenseke, M., Harris,F. L., & Crowe, T. (2025). Advice forinterdisciplinary biodiversity research.Conservation Science and Practice, e70203. https://doi.org/10.1111/csp2.70203