Forskare om EU:s restaureringslag: Möjligheter för ett hållbart skogsbruk – och färre konflikter

I en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ambio, analyserar och diskuterar Johan Svensson, Torbjörn Ebenhard och Bengt-Gunnar Jonsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tillämpningen av EU:s restaureringsförordning för skog och skogsbruk i Sverige. 

Enligt förordningen ska restaurering genomföras på minst 20 procent av land- och havsområden senast 2030. Just nu pågår arbetet med att ta fram en nationell plan för hur lagen ska tillämpas i Sverige. I förordningen står att medlemsländerna genomgående ska tillämpa bästa tillgängliga och aktuella vetenskapliga rön.

En avgörande utgångspunkt för restaureringsarbetet är de så kallade gynnsamma referensarealerna. Det är den areal som krävs för att säkerställa långsiktig livskraft hos livsmiljötyper och arter som ska skyddas enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Regeringen har beslutat att referensarealerna ska motsvara den areal som skattades redan 1995, när Sverige gick med i EU. I artikeln konstaterar forskarna att det inte bara innebär ett avsteg från förordningens direktiv om senaste, bäst tillgängliga vetenskapliga underlag, det riskerar dessutom att upprätthålla de otydligheter, konflikter och höga tonläge som kännetecknar dagens skogsdebatt i Sverige.

– Redan idag är art- och habitatdirektivets tillämpning otydlig och ifrågasatt inom skogsbruket. Att sätta låga referensarealer som inte är vetenskapligt underbyggda och generellt lägga restaureringsambitionerna på absolut miniminivå leder inte framåt. Det leder istället bort från nationella miljömål och internationella överenskommelser och löser inte heller de tillspetsade konflikter som drabbar skogsägare eller skogsmaskinförare idag. Däremot kan Sveriges anseende som skogsnation påverkas och vi riskerar i förlängningen allvarlig kritik från EU, säger Johan Svensson, forskare vid SLU.

Öppnar för nytänkande 

Forskarna skriver att en ambitiös och konstruktiv tillämpning av förordningen är en väg framåt för att anpassa skogsbruket till framtida förutsättningar och samtidigt gynna biologisk mångfald och funktionella och motståndskraftiga skogsekosystem. I artikeln framhåller de betydelsen av att se skogens och skogslandskapens alla värden och inte som idag fokusera antingen på produktion eller i viss mån på naturvård. 

– Här öppnar förordningen för ett nytänkande där alternativa skogsbruksmetoder kan skapa nya värdekedjor och bidra till multifunktionella skogslandskap som är nödvändigt i framtiden, säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor i biologi vid Mittuniversitetet och senior rådgivare vid SLU.

Forskarna menar också att förordningen är ett steg på vägen mot att formulera mätbara kriterier för ett skogsbruk som är hållbart utifrån biologisk mångfald. 

– Idag finns inga sådana kriterier. Skogscertifieringarnas krav ger ett mer ansvarsfullt skogsbruk, men garanterar inte ett hållbart brukande och medger inte heller att nivån av hållbarhet kan utvärderas, säger Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid SLU Centrum för biologisk mångfald.

Svensk skogssektor har gjort det förr

Forskarna lyfter fram att det historiskt finns goda erfarenheter att luta sig mot. 

–  Precis som uppbyggnaden av det svenska skogsbruket under 1900-talet, handlar genomförandet av restaureringsförordningen inte om att återskapa tidigare förhållanden, utan om att skapa nya förutsättningar. Nu handlar det om att återigen restaurera i delar av skogslandskapet, men med en mer nyanserad målbild som avspeglar dagens och framtidens förväntningar på ett hållbart skogsbruk, säger Johan Svensson.

Vetenskaplig artikel 

Tidskriften Ambio: The EU Nature Restoration Regulation offers new opportunities 
for resilient forests and sustainable forestry 
Johan Svensson, Bengt Gunnar Jonsson, Torbjörn Ebenhard.

Det är en perspektivartikel vilket innebär att forskare diskuterar en aktuell fråga baserat på vetenskaplig argumentation som är förankrad i publicerad forskning.

Artikeln ingår i EU-projektet SUPERB som handlar om restaurering av skog och skogslandskap i Europa: SUPERB: Upscaling Forest Restoration och SUPERB - Skogsprogram Västerbotten.

Innehållet har nyligen presenterats för tekniska råd, rådmän och jurister Sveriges mark- och miljödomstolar och mark- och miljööverdomstolen. Det är där som juridiskt avgörande beslut kommer att fattas om hur förordningen ska tillämpas i Sverige.