Integration på landsbygder kräver både snabba insatser och långsiktighet

Migration till landsbygder är viktig för befolkningsutvecklingen i många kommuner. Samtidigt finns begränsad kunskap om vilka integrationssatsningar som faktiskt har ägt rum och fungerar, och varför de fungerar. Hur gör man för att nyanlända, i synnerhet asylsökande, ska stanna i landsbygdskommuner och jobba inom de gröna näringarna?

En ny rapport kartlägger integrationsprojekt i naturmiljöer och på landsbygder som genomförts i Sverige mellan år 2012 och 2022 av offentlig, ideell och privat sektor – ofta i samarbete med varandra. Kartläggningen visar att långsiktighet är avgörande för att integrationssatsningarna ska ge effekt.

Längre satsningar ökar chanserna för att deltagare går vidare till utbildning eller arbete och bidrar även till att fler stannar kvar på platsen. Ett exempel är regeringssatsningen Naturnära jobb som pågick mellan 2020 och 2022. Där gick 40 procent av de drygt 830 deltagarna vidare till jobb eller studier efter avslutad anställning.

– Men det är svårt att mäta integration. Även om deltagarna arbetar och bidrar till samhället betyder det inte nödvändigtvis att de känner sig emotionellt accepterade, säger Katrin Jones Hammarlund, rapportens huvudförfattare.

Rapporten visar även att projekt som pågår under längre tid skapar utrymme för djupare samtal och utveckling. När deltagarna får möjlighet att påverka innehåll och upplägg stärks både delaktigheten och resultaten.

Korta projekt gör det däremot svårt att väva in integration i ordinarie verksamheter, eftersom aktiviteterna oftast upphör när ett projekt tar slut. De är dessutom ofta beroende av enskilda personer.

– När eldsjälarna försvinner avslutas projekten, och den kunskap som byggts upp riskerar att gå förlorad, berättar Katrin Jones Hammarlund.

Samtidigt fyller kortare satsningar en viktig funktion, särskilt för asylboende. Ideella aktiviteter skapar gemenskap och ger möjlighet att komma ut i naturen tillsammans.

– De här aktiviteterna är oerhört viktiga på individnivå. Man gör saker tillsammans och blir en del av en gemenskap.

Kartläggningen visar att projekt med många samverkande aktörer får större legitimitet och bättre ekonomiska förutsättningar. Inte minst får de som deltar i projekten tillgång till större nätverk.

– Projekten speglar den politik som finansierat dem. Fokus har legat på jobb inom gröna näringar men också på att introducera natur, friluftsliv och allemansrätten för nyanlända, säger Seema Arora-Jonsson, professor inom landsbygdsutveckling vid SLU och kartläggningens projektledare.

Den integrationsforskning som tidigare gjorts i Sverige och internationellt har haft tydligt storstadsfokus. Kartläggningen bidrar med ny, värdefull kunskap vilket leder till bredare förståelse för migrations- och integrationsutmaningar.

– Den här kartläggningen är långt ifrån fulltäckande, men det är en bra början, säger Seema Arora-Jonsson.