Satsning på digital innovationshubb boostar norra Sveriges skogsaktörer

– Skogliga kartprodukter från den nationella laserskanningen är en fantastisk resurs, berättar Axel Ljudén, jägmästare och medgrundare till företaget Ecotype. De är en av flera aktörer som använt sig av SLU:s detaljerade skogsdata för att skapa nya verktyg.

– När vi förädlar denna data till användarvänliga verktyg skapar vi ett stort värde för både branschen och allmänheten, säger Axel.

De började med att utveckla en app för svampplockning och har därifrån byggt sig fram till det de kallar Skogshubben, en plattform med specialanpassade digitala verktyg för yrkesverksamma i skogen. I november 2025 utsågs de till Årets University spin-off-företag på Umeågalan.

– Det handlar om att paketera komplex information så att den blir ett praktiskt beslutsstöd i vardagen, nära till hands. Det känns superkul och är ett bra bevis på att det vi gör är framåt och värdeskapande, säger Axel Ljudén.

Skogliga data når nyckelpersoner

Detaljerade skogsdata är hett efterfrågat, men rätt verktyg måste hamna hos rätt aktör. Och då behövs ett gemensamt sammanhang där dessa kan mötas.

Innovationshubben Digital Impact North bygger på samverkan mellan Umeå universitet, Region Västerbotten, Umeå kommun, RISE Umeå och Sveriges lantbruksuniversitet. Målet är att göra norra Sverige till en stark utvecklingsregion i Europa inom strategisk digitalisering och i utvecklingen av hållbara samhällen, en knytpunkt och hjälpande hand för regionens företag och myndigheter. Carola Häggström, Anneli Ågren och Anna-Lena Axelsson utgör SLU:s projektgrupp och har sedan 2023 gjort en efterlängtad satsning på att just nå ut.

– Vi har en basfinansiering för att utveckla och producera kartor och olika typer verktyg. Men den här satsningen har gjort att vi fått  resurser för att sprida data och resultat vidare och ge konkret stöd till olika aktörer, säger Anna-Lena Axelsson, miljöanalyskoordinator och ansvarig för Skogsdatalabbet på SLU.

Under projektets gång har experter och utvecklare på totalt 110 myndigheter och ett 20-tal företag fått hjälp med att använda och förädla data, AI-modeller och kartor från SLU. Förhoppningen är att de i sin tur ska nå ut till många fler än SLU på egen hand kan lyckas nå.

– Vi har strategiskt valt att vända oss till myndigheter. De är experterna och har sedan kontaktytor och nätverk med olika slutanvändare, säger Anneli Ågren, som i sin forskning utvecklat flera av SLU:s avancerade kartverktyg.

Deltagarnas löpande feedback har också hjälpt forskarna att anpassa verktygen efter användarnas gemensamma behov.

– Det gör att det vi till sist släpper öppet är bra och användbart för så många som möjligt, säger Anneli Ågren.

Pushar digital utveckling i norra Sverige

SLU:s skogliga data är inte begränsade till användare i just norra Sverige. Men satsningen på digital infrastruktur i norr kan spela en särskild roll när avstånden är stora och slutanvändaren är beroende av digital information för att fatta beslut.

– Många skogsägare bor inte i närheten av den skog de äger. Att kunna förlita sig på oberoende data kan bli avgörande för att fatta informerade beslut om sin skog, säger Anna-Lena Axelsson.

På samma sätt bidrar samarbetet också till att innovation och teknikutveckling fortsatt sker i norra Sverige. Tack vare guldgruvan av skogliga data ligger forskningen i Umeå idag i framkant. Och fler framtidssatsningar är på gång; bland annat en ny arena för avancerad dataanalys och en ny superdator skräddarsydd för skogsteknisk forskning.

– Jag tycker det är väldigt viktigt att vi satsar i Norrland, behåller kompetens i Norrland. Vi är världsledande på många av de här teknikerna. När vi får tillgång till ett regionalt datacenter kan vi korta köerna och få tillgång till mycket mer beräkningskapacitet. Det är absolut möjligt att vara cutting edge även utanför Stockholm, säger Anneli Ågren.

För Axel Ljudén och Ecotype är den fortsatta teknikutvecklingen A och O för att kunna skapa framtidens verktyg - men också riktigt bra data från verkligheten.

– Vi måste komma ihåg att modellerna kräver gedigen fältdata, som Riksskogstaxeringens provytor, för att vara tillförlitliga. Utan en stark grund i verkligheten blir de digitala verktygen aldrig riktigt bra. Med högre kvalitet på grunddatan höjer vi helt enkelt ribban för hela branschen, säger Axel Ljudén.