Stora miljövinster när matsvinn och biprodukter tas tillvara

– För att det här ska fungera i praktiken är det avgörande att svinn och biprodukter görs tillgängliga för återcirkulering och att de används där de gör störst miljönytta. Mina resultat visar att vi kan uppnå betydande klimat- och miljövinster genom att ta vara på de resurser som redan finns i vårt livsmedelssystem, säger Louise Bartek, som nyligen har försvarat sin doktorsavhandling vid SLU.

Varje år uppstår stora mängder svinn och överskott i livsmedelskedjan långt innan maten når konsumenter. Idag är det ofta bara energivärdet i dessa resurser som utnyttjas, trots att de skulle kunna ersätta nyproducerade råvaror och ingredienser. Louise Bartek har använt livscykelanalys (LCA) för att utvärdera miljöpotentialen i att ta tillvara sådana resurser och använda dem som råvaror i nya livsmedel eller som foder.

Hennes arbete har fokuserat på matresurser som uppstår före konsumtionsledet, genom tre centrala exempel: överskott av livsmedel och matrester hos producenter, returbröd från bageri och butik samt den proteinrika biprodukt som bildas vid tillverkning av potatismjöl. Sammantaget visar hon att miljönyttan blir mycket stor om vi återvinner värdefulla kolhydrater, fetter och proteiner som annars hade gått till spillo.

Brödsvinn som inte kan undvikas kan bli fiskfoder

I Sverige uppstår varje år ett stort överskott av bageriprodukter, som bröd och fika. Den överlägset bästa miljöåtgärden är enligt Louise Bartek att förebygga svinn. Näst bäst är att återanvända resurserna som livsmedel – vilket kan minska klimatpåverkan med upp till 90 procent jämfört med att använda överskottsbröd som djurfoder eller i energiutvinning.

Hur mycket av detta svinn kan då undvikas genom förebyggande åtgärder? När Louise Bartek undersökte detta, i samråd med ett flertal svenska bageriaktörer, visade det sig att överskottet troligen bara kan minska med 20 procent, varav 2 procent via matdonationer. Det miljömässigt bästa sättet att utnyttja de bageriprodukter som blir kvar var att förädla dem vidare till nya råvaror – till exempel till fett via alger och till protein via insekter – snarare än att använda dem direkt som djurfoder.

– I teorin skulle det svenska brödöverskottet kunna ge flera tusen ton insektsmjöl eller flera hundra ton algolja. Det skulle kunna ersätta en betydande del av den fiskolja och det sojaprotein som i dag används i svensk regnbågsodling, menar Louise Bartek.

Med genteknik skulle potatisprotein kunna ersätta ägg

I Sverige används varje år drygt 400 000 ton potatis till produktion av stärkelse, vilket också ger upphov till över 1 500 ton proteinrika biprodukter. Potatisproteinet är näringsmässigt likvärdigt med sojaprotein, men proteinstrukturen skadas vid utvinningen av stärkelse och dessutom innehåller dagens sorter av stärkelsepotatis för höga halter av illasmakande glykoalkaloider. Därför används denna biprodukt främst som djurfoder idag.

Louise Bartek har undersökt vilka miljövinster man skulle kunna göra genom att ta fram bättre sorter av stärkelsepotatis med hjälp av nya genomiska tekniker (t.ex. ”gensaxen”). Sorter med låga halter av glykoalkaloider och ett protein som behåller sitt höga näringsvärde skulle kunna ge en biprodukt som kan ersätta ägg eller mjölk i bakverk och färdigrätter.

– En biprodukt med ett fullvärdigt, växtbaserat protein som kan användas i livsmedel visade sig ge stora miljöfördelar jämfört med den biprodukt vi har idag. En fördel med denna teknik är att stärkelseindustrins processer i stort sett kan förbli oförändrade, säger Louise Bartek.

Matsvinn kan ge både biogas och algolja

Den tredje resursen som studerats är överskottslivsmedel och matsvinn. Där har Louise undersökt vilka miljövinster man kan uppnå genom att kombinera biogasproduktion med utvinning av fett med hjälp av algodling.

– Resultaten visar att Sverige i teorin skulle kunna bli nära självförsörjande på algolja. Det skulle minska beroendet av importerad fiskolja avsevärt och därmed också trycket på vilda fiskbestånd, menar Louise.

Alger är de primära producenterna av omega-3 i havets näringsväv, vilket innebär att fiskoljans värdefulla fettsyror (speciellt omega-3) har sitt ursprung i algerna. Flera av de flyktiga fettsyror som bildas i biogasprocessen kan användas som näring till alger, utan att försämra biogasproduktionen.

– Algolja är redan ett erkänt alternativ till fiskolja, både som kosttillskott till människor och i fisk- och djurfoder. Även om det i dagsläget är svårt att helt ersätta fiskolja, visar studien att det finns en stor outnyttjad potential i produktion av algolja från överskott och matsvinn, säger Louise Bartek.

Stora miljövinster med cirkulärt fiskfoder

Vad skulle man då kunna uppnå genom att utnyttja återcirkulerade resurser som algolja, potatisprotein och förädlade bagerirestströmmar i fiskfoder? Här visade det sig att ett sådant näringsbalanserat foder skulle ge betydande miljöfördelar genom att ersätta ingredienser i dagens foder, som till stor del baseras på fiskmjöl och importerad soja. Några av de miljövinster som lyfts i avhandlingen är 76 procent lägre klimatpåverkan, 84 procent minskad markanvändning och 79 procent lägre skada på ekosystem.

Däremot ska resultaten inte tolkas som att hela systemet enkelt kan ställas om över en natt.

– Omställningen kräver både tid och samverkan – men riktningen är tydlig, och möjligheterna att göra stor miljönytta är redan inom räckhåll. Det handlar inte om att vänta på nya resurser, utan om att använda dem vi redan har på ett mer hållbart och resurseffektivt sätt, säger Louise Bartek.

---------------------------------------------

Louise Bartek försvarade sin doktorsavhandling ”Unlocking untapped food resources” vid SLU den 5 december 2025.

Länk till avhandlingen (pdf)

Kontaktperson

Louise Bartek, doktorand
Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
louise.bartek@slu.se, 076-126 45 20

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst foto.)

Tre limpor i en brödkorg. Foto: Viktor Wrange

Louise Bartek. Foto: Privat