Stormar i skog - så minskar du risk för skador

Skador efter stormar och snöbrott i skogen har ökat till en markant högre nivå under 2000-talet visar data från Riksskogstaxeringen. Det är den vanligaste formen av skogsskada och i Europa utgör stormar orsaken till ungefär hälften av alla skogsskador.

Stormar, som Johannes, kan vara ett hårt slag för enskilda skogsägare som ställs inför stora utmaningar både praktiskt och ekonomiskt. Informationen nedan är tänkt som ett stöd i en framtida skoglig planering för att minska sårbarheten inför kommande stormar.

Flera faktorer påverkar trädens vindkänslighet

Skogens vindkänslighet, och hur stor konsekvens en storm kan få, påverkas av flera faktorer. Skogsbeståndets sammansättning av trädslag, markens egenskaper, valet av skötsel samt var skötselåtgärderna genomförs kan alla inverka på skogens känslighet för starka vindar. Trädslaget har också betydelse - granar till exempel är extra känsliga för stormar under höst och vinter, eftersom vinden lättare kan få fäste i deras barr. Sjukdomar, som röta, påverkar också hur känsliga träden är mot starka vindar.

Plantor som fått växa upp i vindutsatta lägen klarar ofta vind bättre, eftersom de anpassas till påfrestningen från vinden. Träden justerar sin tillväxt genom att anpassa stam och rotsystem för blåst, vilket gör dem mer stormtåliga. Även trädkronans form kan förändras så att den fångar mindre vind medan träd som växer tätt och aldrig utsätts för vind, däremot blir slanka och mer stormkänsliga. Stormskador är svåra att undvika helt och hållet då vindar kan variera i vindriktning. Blåser det hårda vindar från ett annat håll än den mest vanliga riktningen riskeras träden att skadas även om de tidigare utsatts för vind.

Skaderisker

Gallring och avverkning ökar alltid risken för vindskador. De träd som lämnats kvar exponeras då för mer vind än vad de är vana vid. Dessutom minskar det fysiska stödet från omkringliggande träd efter gallring och avverkning. Det tar tid för träden att anpassa sig till de nya förhållandena. Efter gallrings åtgärd kan det ta omkring fem år, och upp till 15 år, innan träden fullt ut hunnit anpassa sig till de nya förhållandena och den ökade vindhastigheten.

Stora höjdskillnader mellan bestånd utgör också en betydande risk för vindfällen. Genom att skapa så jämna kanter som möjligt går det att minska vindens påverkan. Det är särskilt gynnsamt om kanterna går längs med den vanligast vindriktningen. Kanter som går vinkelrätt med vindriktningen är oftast de som tar mest skada.

Så kan du minska risken för skador

Några åtgärder som hjälper till att minska risk för skador är att:

• Blanda in lövträd i skogen eftersom de är mindre känsliga för stormskador än barrträd. Vinden har, under vinterhalvåret när stormarna ofta är kraftigare, svårare att få fäste i lövträden då de saknar sina löv. Av samma anledning har snön svårare att fästa i träden, något som för barrträd kan utgöra större risk för stormskador.
• Tidiga gallringar kan öka stabiliteten.
• Undvik att skapa nya skogskanter.
• Plantera i linje med vindriktning så att plantorna anpassar sig till vinden.
• Undvik skador på trädens rötter. Skadade eller döda rötter gör att träden inte är lika förankrade i marken och lättare blåser omkull. Skadade rötter kan också vara en ingång för exempelvis rotröta.
• Gynna markavvattning, en väldränerad mark ger rötter möjlighet att gå djupare och ankra trädet.
• Undvik att packa marken. Rötterna får då svårare att växa och träden blir inte lika förankrade i marken.
• Håll ett öga på höga och gamla träd då risk för vindfällen ökar i takt med trädens höjd och ålder.

Stormskador går inte att undvika helt, men genom anpassade skötselåtgärder efter lokala förutsättningar går det att minska risken för stormskador.