Stormarna Johannes och Anna: skador och risker i skogen

En preliminär bedömning från Skogsstyrelsen och Skogsbruket pekar på att stormen Johannes kan ha fällt skog i storleksordningen 10 miljoner skogskubikmeter. Det är troligtvis den mest omfattande stormen som drabbat Sverige de senaste 10 åren sett till skadorna. Fortsatta inventeringar behöver göras för att få en fullständig bild av skadorna vilket kan ta tid.

På flera håll har stora mängder snö fallit vilket försvårar och gör det utmanande att inventera och att ta hand om de skadade träden.

Var försiktig och tänk på din säkerhet

Var försiktig om du beger dig ut i skogen för att skapa dig en uppfattning om skadeläget eller för att arbeta. Håll avstånd till skadade träd och gå inte i nära träd som ligger i spänn eller hänger i andra träd. Tänk också på att riskerna ökar om det fallit mycket snö i den stormdrabbade skogen.

På Skogsstyrelsens hemsida hittar du flera råd och tips, samt information om vad som gäller enligt lag.

Risk med granbarkborre efter storm

Skador efter en storm kan bli mer omfattande än man först räknat med, om träden senare drabbas av insekts- och svampangrepp som förvärrar skadorna.

- Det man kanske främst fruktar är att granbarkborrarna förökar sig i det vindfällda virket, och blir så många att det kan bli ståndskogsangrepp under 2027, det vill säga att levande granar dödas, säger Mats Jonsell, för SLU Skogsskadecentrum.

För att undvika massförökning bör virket tas om hand innan granbarkborrarna hunnit föröka sig, med andra ord innan en ny generation har utvecklats till skalbaggar. Det sker vanligtvis någon gång i juni-juli så än så länge finns det tid.

- Granbarkborreövervakningen pekar på att populationen i det drabbade området var ganska hög redan innan stormfällningen, vilket ökar risken för angrepp under 2027, säger Mats Jonsell.

Andra skaderisker

Granbarkborrarnas svärmning sker redan i maj. Då borrar granbarkborrarna in sig i virket och kan föra med sig blånadssvamp som försämrar virkeskvaliteten. Därmed bör man om möjligt försöka hinna ta hand om vindfällen redan innan svärmning.

- Blånadssvamp som sprids med granbarkborrarna kan relativt snabbt ta fäste i virket och leda till en snabb kvalitetsförsämring, säger Audrius Menkis, analytiker vid SLU Skogsskadecentrum.

Även märgborrar kan föröka sig effektivt i tallar som ligger kvar efter en storm. Deras skadeinverkan är dock liten jämfört med granbarkborre, eftersom de sällan förmår att döda träden. Nykläckta märgborrar äter skott i trädens kronor, vilket gör att träden förlorar tillväxt.

Arter som skarptandad barkborre och blå praktbagge kan även de föröka sig i vindfällda tallar. Vid stora populationer och torrt och varmt väder kan de leda till ökad talldöd.

Kunskapsstöd efter stormarna

SLU Skogsskadecentrum följer utvecklingen efter stormarna Johannes och Anna och finns till hands för myndigheter och skogsnäringen med kunskap om både akuta risker för följdskador och långsiktiga åtgärder för att minska framtida skador.