Omkring 75 procent av Madagaskars befolkning är bönder, starkt beroende av skogarna. Foto: Sheila Holmes.
Traditioner avgör vilka trädarter som används på Madagaskar – utmanas när regnskogen krymper
Nyhet publicerad:
2026-02-03
Skogen är en livsviktig resurs för lokalbefolkningen på Madagaskar. En ny studie visar hur kultur och traditioner styr vilka trädarter som föredras till vardagens olika behov. Studiens resultat bidrar med kunskap som behövs för att stötta befolkningen och minska trycket på skogen.
Madagaskar är känt för sin unika artrikedom. Lokalbefolkningen har i alla tider använt en mångfald av träd i vardagen, till husbyggen, redskap och som bränsle vid matlagning. Men det blir allt svårare för dem. Skogen hotas av markanvändning, avverkning och klimatförändringar.
– För att stötta dessa samhällen behöver vi förstå vilka träd som är viktiga för människornas överlevnad och välbefinnande och varför just de träden är viktiga. Det handlar även om att bevara lokal kunskap och kultur, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU, som lett arbetet med studien.
I studien dokumenterades hur lokalbefolkningens väljer träd för vardagsbehoven genom intervjuer med över 600 hushåll i olika delar av Madagaskars regnskog.
– Tänk dig att du går in i en skog och din favoritträdart är borta. Då kanske du letar efter andra träd med samma egenskaper som det du brukar använda. Det var de egenskaperna vi försökte förstå. Därför frågade vi inte bara om favoritarter utan alla egenskaper som befolkningen letar efter, säger Minoseheno Rakotovao, doktorand vid universitetet i Antananarivo, Madagaskar, som arbetade med intervjuerna under ett års tid.
Träden används till husbyggen, verktyg och som bränsle vid matlagning. Foto: Minoseheno Rakotovao.
Tillgängligheten betyder mest – särskilt för kvinnor
Forskarna samlade även in prover från 260 trädarter som tillsammans med de omfattande intervjuerna gjorde att de kunde se tydliga mönster. Studien visar till exempel att många inte är så kräsna när det gäller vilken ved de samlar in till bränsle. Även om tätvuxet trä är bäst för att det brinner länge, väljer de helt enkelt den ved som är lättast att få tag på. Just tillgängligheten är särskilt viktigt för kvinnor. I intervjuerna berättade de att de både måste samla in trä till bränsle och verktyg och samtidigt ta hand om barnen.
Männen ansvarar oftast för byggnationer. Enligt studien föredras tätvuxen ved för bärande konstruktioner medan höga träd väljs ut till vägg- och takmaterial.
Till verktyg som spadar eller mortlar används också tätvuxet, tåligt trä. Mortlarna är inte av den lilla typen som många har i köket i Sverige, utan massiva stubbar. De används för att skala ris i eller när jordnötter ska stötas till smör. Mortlarna tillverkas helst av träd med grova stammar.
Studien visar också att kultur spelar en stor roll. Ibland är kultur och tradition viktigare än optimala egenskaper för ändamålet.
– Till exempel används ebenholts specifikt till kistlock i Madagaskar. I vissa områden är det till och med tabu att använda det till andra saker, trots att ebenholts är ett hårt och användbart träslag, säger Sheila Holmes.
Kunskapen kan minska trycket på skogarna
Myndigheter och ideella organisationer försöker möta det akuta behovet av träprodukter genom att plantera träd och skapa snabbväxande plantager på Madagaskar. I det arbetet bidrar den nya studien med viktig kunskap.
– Genom att plantera träd nära hemmen går det att hjälpa kvinnorna balansera mellan arbete och barnomsorg. I vissa samhällen används alternativ till trä, till exempel stenar som mortlar. Det kan också minska trycket på skogarna, säger Sheila Holmes.
Även mångfalden av djurarter på Madagaskar gynnar träden som lokalbefolkningen behöver. Många trädfrön sprids nämligen av djur som lemurer och fåglar, enligt studien.
Lemurer äter frukter från träd och bidrar till att sprida frön. Foto: Sheila Holmes.
– Vikten av att bevara den biologiska mångfalden och förstå komplexiteten är välkänd. Vi måste också värdesätta den mångsidiga traditionella kunskap som lokalbefolkningen har om sin miljö. Människor ser träd på olika sätt och varje träd är inte detsamma för dem. Vi kan hjälpa dem genom att göra deras favoritträd tillgängliga, till exempel genom att återplantera en mängd olika arter, säger Minoseheno Rakotovao.
Minoseheno Rakotovao under arbetet med att samla in trädprover. Foto: Sheila Holmes.
Om studien
38 fokusgrupper och 614 hushåll intervjuades på fem studieplatser i samhällen i Madagaskars östra regnskog. Prover från 260 trädarter samlades in. Studien är en del av ett större forskningsprogrammet Rewilding Madagascar som leds av Sheila Holmes, institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå. Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådets Utvecklingsforskning.
Minoseheno Rakotovao, Cortni Borgerson, Kerry A. Brown, Joris P. G. M. Cromsigt, Steig E. Johnson, Onja H. Razafindratsima, Ruth Mendum, Onjaniaina O. Andrianjatovo, Harisoa B. Ravaomanalina, Seheno Andriantsaralaza, Sheila M. Holmes.https://doi.org/10.1111/csp2.70209
Att få tag på data från avlägsna skogar krävde kreativa lösningar. Bilden visar metoden för att samla in löv, där forskarna konstruerade ett specialverktyg: en beskärningssax som stängdes med ett snöre, fäst vid en lång, smal bit torkad bambu. Foto: Sheila Holmes.
Madagaskar – biologisk ”hotspot” med samhällsutmaningar
En majoritet av Madagaskars runt 32 miljoner invånare lever i fattigdom. Omkring 75 procent är jordbrukare, starkt beroende av skogarna för sitt dagliga uppehälle. Mellan 1953 och 2014 försvann över 40 procent av den totala skogsarealen och den fortsätter sakta minska.
Skogarna på Madagaskar har en unik mångfald av arter. 82 procent av kärlväxterna och 95 procent av däggdjuren är endemiska, det vill säga de finns ingen annanstans i världen.
