Utemiljödagen samlade kring förvaltning med brukarmedverkan

Över 120 deltagare var anmälda, både i Alnarp och online, till årets upplaga av konferensen. Märit Jansson, docent i landskapsplanering och grundare av Utemiljödagen, inledde dagen med att berätta om temat, förvaltning med brukare. Involvering, deltagande, samskapande och samförvaltning är andra ord för att utveckla förvaltningsarbetet tillsammans med de som använder utemiljöer. Det finns dock flera utmaningar med brukarmedverkan, menade Märit Jansson, framför allt att göra det till en del av vardagen.

Hanna Fors, forskare vid SLU, fortsatte med en fördjupning om att jobba med deltagande på ett strategiskt sätt. Hon lyfte miljörättvisa, att alla invånare ska få samma möjlighet att använda och påverka utemiljön, som märks i de internationella överenskommelser som rör utemiljöer. Det krävs också att marginaliserade grupper involveras på anpassade sätt för att verkligen uppnå miljörättvisa för alla. Med flera olika arbetssätt kan deltagandet beskrivas som en mosaik.

Bland många möjligheter för brukarmedverkan kring utemiljöer finns Living labs, ett arbetssätt som forskaren Geovana Mercado föreläste om. Living labs beskrivs som platser för verkliga experiment där deltagare får samarbeta för att komma på och pröva lösningar genom olika former av tvärdisciplinära samarbeten. Tanken är att möjliggöra relationer och skapa förtroende mellan invånare, förvaltare och institutioner.

Under Utemiljödagen fanns även Nikki Schmidt, live scriber, på plats. Hon tecknade sammanfattande bilder i realtid på storskärm och gav dagen ytterligare en dimension.

Att involvera barn i förvaltning av utemiljöer är viktigt, men för att skapa barnvänliga miljöer behövs framför allt förstående vuxna, konstaterade Märit Jansson. Att låta barn visa själva, till exempel genom promenadintervjuer, är en värdefull metod för att fånga barns perspektiv. Nästa steg kan vara att låta barn få påverka sina vardagsmiljöer konkret, som genom skötsel eller byggande. För att barn ska kunna påverka genom till exempel omgestaltning behövs dock längre deltagandeprocesser som ger möjlighet till ömsesidigt lärande.

Helena Mellqvist, adjunkt vid SLU, presenterade hur förvaltningen kan arbeta med gräsrotsinitiativ utifrån exemplet Svenmanska trädgårdsparken i Bräkne-Hoby. Där uppkom idén att rusta upp en gammal park. Snabbt formades ett partnerskap där SLU och Helena var en part som kunde undersöka och stötta samarbetet mellan kommunen och de föreningar som utvecklade parken. Kommunens organisation kan behöva utvecklas vidare för att initiativet ska kunna fortsätta.

Aktionsforskaren Frederik Aagaard Hagemann lyfte sedan de svårigheter som kan uppstå i deltagandeprocesser. I sin forskning tillsammans med ungdomar har han upplevt att mötas av total tystnad och av motstånd. Genom tid och kontinuitet kunde han ta tag i ambivalensen som de unga kände och gå på djupet med den för att göra deras deltagande relevant. Det krävs öppna processer för att skapa förståelse för förändring.

Eftermiddagen fortsatte med en workshop på plats i Alnarp. Moa Sundberg från Helsingborg stad som gav inspiration med erfarenheter från deras mångsidiga arbete med brukarmedverkan.  Det blev starten på en livlig workshop om framtida möjligheter för brukare att vara involverade i förvaltningen, med målet att göra alla parter nöjda och deltagandet till vardag.