Så påverkas miljön av antimikrobiell resistens i avlopp
Mediciner som ska behandla infektioner kan få effekter på miljön även efter de använts. I sin avhandling visar Valentina Ugolini hur antimikrobiell resistens sprider sig från avloppsanläggningar till miljön och vad vi kan göra för att begränsa den.
Antimikrobiell resistens är ett växande hot mot den globala hälsan, och den drivs av överanvändning och felaktig användning av antimikrobiella ämnen. Forskning om antimikrobiell resistens i avloppsvatten och vattenmiljöer är viktig, eftersom detta område tidigare har varit relativ outforskat. Genom att öka kunskapen här finns stora möjligheter att förebygga spridning av resistens.
Resultat visar hur spridningen kan begränsas
Effektiv rening av avloppsvatten är en nyckelfaktor för att bromsa spridningen av antimikrobiell resistens i miljön. Valentina Ugolini presenterar resultat som tydliggör hur en kombination av olika typer av biokolfilter kan minska förekomsten av resistens.
Biokol
Biokol används för att fånga upp och binda föroreningar på olika sätt. Det är ett miljövänligt material som tillverkas genom att organiskt avfall, till exempel trädgårdsavfall, hettas upp utan tillgång till syre – en process som kallas pyrolys.
Hur biokolet kan användas beror bland annat på hur det framställs. Upphettningstemperaturen och vilken typ av avfall som används spelar roll, men också biokolets ytarea. Den består av både en yttre yta och mycket små porer inuti materialet, och dessa egenskaper avgör hur effektivt biokolet kan ta upp olika föroreningar.
Decentraliserade avloppsanläggningar
Den typ av avloppsanläggning som Valentina fokuserat på är decentraliserade system som är typiska för lands- och glesbygdsområden. Vanligtvis är sådana system utformade med en septiktank följt av en infiltrationsbädd innan avloppsvattnet når miljön.
Eftersom den primära reningen som sker i septiktankarna inte är tillräcklig för att ta bort alla oönskade mikroföreningar, inklusive kemikalier och gener kopplade till antimikrobiell resistens, utgör jorden eller fyllnadsmaterialet i infiltrationsbädden den sista barriären före utsläpp till den akvatiska miljön. Infiltrationsbäddens egenskaper (t.ex. textur och pH) styr därför i hög grad avlägsnandet av dessa föroreningar.
Spridning av antimikrobiell resistens påverkas av kemikalier
Antimikrobiell resistens är ett komplext fenomen som påverkas av flera faktorer. Vi vet att antimikrobiella kemikalier kan främja spridning och utveckling av resistens, men även andra ämnen kan ha betydelse. För vissa metaller och biocider är detta redan känt, men påverkan från andra kemikalier som används i vardagen är fortfarande dåligt undersökt. I Valentinas forskning observerades positiva samband mellan vanligt förekommande kemiska ämnen (t.ex. acesulfam och koffein) och genetiska element kopplade till antimikrobiell resistens. Det tyder på att dessa ämnen kan användas som indikatorer spridning av resistens i miljön.
Ett globalt problem
Trots att antimikrobiell resistens anses vara ett stort och globalt problem, är det få studier som undersökt kopplingen till avloppsrening i små vattenverk. I Sverige är 13% av hushållen anslutna till den typ av decentraliserade avloppsanläggningar som Valentina studerat. Globalt räknar FN med att 24% av hushållen är anslutna till mindre vattenverk.
Fältstudie i Kalmar län visade säsongsvariationer
Valentinas fältstudie utfördes i Kalmar län, vid en anläggning som tar emot avloppsvatten från cirka 300 hushåll, motsvarande ungefär 50-120 m3 vatten per dag. Hon samlade in vattenprover både från anläggningen och den omgivande miljön, och provtagningen skedde under olika tider på året för att kunna upptäcka eventuella årstidsvariationer.
Avhandlingen
Ugolini, V. (2025). Antimicrobial resistance in on-site sewage facilities: Environmental impact on receiving waters and mitigation strategies (Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2025:16) [Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences]. Swedish University of Agricultural Sciences. https://doi.org/10.54612/a.36r7l3u2m6
Huvudhandledare: Foon Yin Lai