En upplöjd åker.
Jord är inte bara jord - här lever nematoder, svampar, bakterier och andra organismer. Foto: Mikael Kvick

Bekämpningsmedel kan skada livet i marken

Nyhet publicerad:  2026-02-05

I en stor europeisk studie var omkring 70 procent av jordarna kontaminerade med bekämpningsmedel. Det kan kopplas till förändringar i biologisk mångfald, inte minst när det gäller nyttiga markorganismer som är viktiga för näringsomsättning, kolinlagring och därmed också produktionen av livsmedel.

– Att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel har varit känt länge. Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som har deltagit i studien.

Studien, som letts av universitet i Zürich, har nyligen publicerats i tidskriften Nature. Den bygger på analyser av 373 jordprover från åkrar, skogar och ängar i 26 europeiska länder, däribland Sverige. Med hjälp av DNA-metoder har de analyserat den biologiska mångfalden och innehållet av 63 olika bekämpningsmedel i jordproverna.

Svampmedel var de vanligaste substanserna, följt av ogräsmedel och insektsmedel. Det vanligaste ämnet var glyfosat. Även i miljöer där bekämpningsmedel normalt inte används, som skogar och ängar, hittades rester – troligen till följd av spridning från jordbruket.

Forskarna har inte gjort några experiment för att visa hur bekämpningsmedlen påverkar organismer. Däremot kan bekämpningsmedel till stor del förklara den variation i markens biologiska mångfald som de upptäckte. Bara markens egenskaper har större betydelse, till exempel pH, innehåll av organiskt kol, textur och fuktighet.

Bekämpningsmedlen i studien är riktade mot insekter, svampar och ogräs som skadar eller konkurrerar med grödan. Men många nyttiga markorganismer, såsom svampar, bakterier och nematoder, verkar också drabbas enligt resultaten. Det gäller särskilt mykorrhizasvampar som är viktiga för växters näringsupptag.

Men allt liv minskar inte. Vissa bakterier verkar snarare gynnas, troligen för att andra organismer minskar. Det tyder på att balansen i markens ekosystem rubbas.

Studien visar också att bekämpningsmedel kan kopplas till förändringar i förekomsten av gener som är centrala för näringsomsättningen hos markens mikroorganismer. Detta kan leda till att jordens naturliga bördighet försämras och att mer gödsel krävs för att upprätthålla skördarna.

Eftersom många bekämpningsmedel bryts ner långsamt kan deras effekter kvarstå i jorden under lång tid. Forskarna menar därför att dagens riskbedömningar och regleringar behöver utvecklas. Utvärderingar bör inte bara fokusera på enskilda arter utan även ta hänsyn till effekter på hela markorganismernas samhällen och på markens långsiktiga funktion.

– Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel för att skydda markens biologiska mångfald, säger Mohammad Bahram, på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Bekämpningsmedel i jordar

I 70 procent av jordproverna hittades minst en mätbar rest av något av de bekämpningsmedel som ingick i studien. De flesta proverna togs på åkrar, övriga i permanenta odlingar (till exempel vin och frukt), gräsmarker och skog. Urvalet bygger på EU-kommissionens standardiserade markövervakning, som använder ett slumpmässigt och statistiskt representativt rutnät över Europa. Resultatet kan därför ses som en indikator för förekomsten av bekämpningsmedel i Europas jordar på kontinentnivå.

Pressmeddelande om studien

Pesticides significantly affect soil life and biodiversity

Vetenskaplig artikel i Nature

Pesticide residues alter taxonomic and functional biodiversity in soils

Kontakt

Mohammad Bahram
Universitetslektor vid institutionen för ekologi
mohammad.bahram@slu.se 

Kontakt