Bestånd med blomsterlupin
Bestånd med den invasiva växten blomsterlupin. Foto: Naturvårdsverket

Kommunikation om invasiva växter måste ta hänsyn till var människor bor

Nyhet publicerad:  2026-02-03

Invasiva växter sprids i allt snabbare takt och privata trädgårdar är den enskilt viktigaste spridningsvägen. Hur information om invasiva växter utformas är avgörande för om de faktiskt bekämpas, visar en ny doktorsavhandling från SLU.

Privata trädgårdar studeras sällan även om de utgör en stor markareal i tätorterna och de blir allt viktigare i takt med att städer förtätas. Samtidigt som kunskapen om dem är låg är de i särklass den största vägen in för invasiva växter.

Bara under de senaste fem till tio åren har det skett en stor förändring bland invasiva arter där sorter som inte har spritt sig med frö tidigare plötsligt har börjat göra det. Trädgårdsägare stöter också på de livskraftiga plantorna när de sprids från grannar eller närliggande mark. Ibland planterar de växterna själva. I sin avhandling har Cecilia Palmér, i grunden landskapsingenjör, fokuserat just på invasiva växter i trädgårdar.

─ Jag tror att det är lätt att förbise de vardagliga miljöerna som samtidigt är de allra viktigaste i folks liv. Ju fler av en art som introduceras på fler platser vid fler tillfällen, desto större risk är det att den förökar sig. Om man då ser varje trädgård som en enhet kan det ha jättestor inverkan, till exempel om en invasiv växt plötsligt är trendig, säger Cecilia Palmér.

Trädgårdsägare i tre biosfärområden fick svara på en enkät till avhandlingen där de drygt tusen svaren sedan analyserades. Värden som att växterna är vackra och härdiga uppfattades som viktigare än geografiskt ursprung.

Överlag uppskattades syren och vresros med sina stora och väldoftande blommor mer än parkslide men värderingar skiljer mycket beroende på erfarenhet och var i Sverige man bor. Resultaten visar också att de som har personliga erfarenheter av förlust av biologisk mångfald på grund av invasiva växter har större handlingskraft att bekämpa dem i sin egen trädgård.

Kommunikation om invasiva växter

En del av avhandlingen handlar om kommunikationen kring invasiva växter och vad innehållet i den bör vara. De regionala skillnaderna i enkätsvaren visar att är det viktigt att knyta an till lokal problematik om vilka invasiva arter som direkt påverkar de boende i ett specifikt område. Om man jämför med andra aktörer som hanterar offentlig mark kan man hålla konferenser eller sprida informationen via kommunala nätverk.

Privata trädgårdsägare behöver nås av information som direkt påverkar dem. Det gäller även hur klimatförändringar påverkar eller kommer att påverka utbredningen av invasiva växter.

─ Som en del av förarbetet till enkäten intervjuade jag trädgårdsägare i de tre olika biosfärområdena om syren som klassas som invasiv. Många av dem som bodde i Voxnadalen har svårt att ens få den att överleva. I Blekinge var det en man som hade 80 kvadratmeter i sin trädgård, han tyckte inte att det var konstigt att den klassades som invasiv.

─ De som bor i huset i anslutning till en trädgård är de som påverkar den mest. Kommunikationen med dem blir därför avgörande, säger Cecilia Palmér.

Fakta om invasiva växter

Det finns än så länge ingen nationell lagstiftning kring invasiva växter i Sverige. Den enda lagen som gäller i Sverige är EU-förordningen 1143/2014. De växter som ingår i den får man inte köpa, sälja eller byta och trädgårdsägare har ett ansvar att bekämpa och utrota dem.

Sverige har en risklassificering där 250 växter finns i de översta kategorierna som brukar klumpas ihop som invasiva. Det är dock möjligt att köpa många av dem och det är upp till varje persons goda vilja att vilja bekämpa dem eller inte.

Kontakt

  • Person
    Cecilia Palmér
    Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning