Kretslopp för djurgödsel ger många vinster

I dagens lantbruk finns det ofta en obalans mellan olika geografiska områden. Djurtäta områden har ett överskott av fosfor i sina marker, vilken riskerar att läcka ut i vattendragen och vidare till Östersjön. De flesta växtodlare behöver däremot köpa importerad mineralgödsel för att få tillräckligt med fosfor. Den här obalansen är svår att åtgärda eftersom gödseln från djurgårdarna är blöt och tung och därför inte går att transportera långa sträckor.

Djurgödsel i fast form

Biogasanläggningar samlar in gödsel från djurgårdar för att göra biogas genom rötning. Vid rötningen bildas också en blöt rötrest som kan användas som gödsel av gårdar i närheten. Inom projektet Cirkulär NP undersökte forskare vid SLU, tillsammans med BalticWaters och RISE, möjliga rötrestbaserade gödselmedel som skulle kunna transporteras längre.

Forskarna från RISE tog fram en teknik som gör att biogasanläggningar kan utvinna fosforn ur rötresten till en torr och fast fraktion. Det här gör det möjligt att transportera fosforn från gårdar med överskott till jordar med behov.  Den resterande blöta fraktionen av gödseln kan, liksom tidigare, användas på gårdar i närheten.

– SLU:s del i projektet har bland annat varit att titta på hur en separerad rötrest bättre kan anpassas till gårdarnas behov. Vi har jobbat tillsammans med lantbrukare som lånar ut sin gödsel för rötning till en biogasanläggning i Kalmar, berättar Helena Aronsson vid institutionen för mark och miljö, som medverkat i projektet.

Helena Aronsson och hennes kollegor såg att rötresten som går tillbaka till gårdarna skulle med separering få ett mer balanserat kväve/fosfor-förhållande, och överskottsfosfor skulle kunna bli en resurs för andra gårdar.

Kolinlagring i biokol

Forskarna vid SLU undersökte även vilka olika produkter man kan göra av den fasta fraktionen efter separering av rötresten. Två av alternativen är pellets och biokol.

– Det är idag nästan omöjligt att få lönsamhet på den här typen av produkter, men biokol verkar intressant eftersom kolinlagring kan betinga ett värde utöver värdet för fosforn i biokolet, säger Helena Aronsson.

En framtidslösning

Helena Aronsson tror att vi inom fem år kommer att se flera goda exempel på att man använder den kunskap som tagits fram i projektet.

– Vi har visat att tekniken finns och att den fungerar. Det finns så många win-win-effekter av att förbättra kretsloppet för djurens gödsel. Det minskar övergödningen, förbättrar nyttjandet av resurserna och minskar behovet av att importera gödsel. Det enda som inte finns är ekonomi och en marknad för recirkulerade gödselmedel. Det krävs någon form av styrmedel, säger Helena Aronsson.

Läs mer

Slutrapporten för projektet finns på hemsidan Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel