Professor Sara Hallin är ny ledamot vid Kungliga vetenskapsakademien
Sara Hallin har valts in som ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. Hennes forskning om kvävets kretslopp och utsläppen av den kraftfulla växthusgasen lustgas är världsledande. Den ger oss ny kunskap om hur markens osynliga liv kan minska klimatpåverkan.
Sara Hallin valdes in som en av fyra nya ledamöter vid Kungliga Vetenskapsakademien i klassen för biologiska vetenskaper. Hon är en av två svenska och två utländska forskare som har valts in för framstående förtjänst om vetenskap vid Akademiens senaste allmänna sammankomst.
Kungliga Vetenskapsakademien stiftades år 1739 och är en oberoende organisation vars övergripande mål är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien består av cirka 480 svenska och 175 utländska ledamöter som tillsammans utgör Sveriges främsta expertpanel inom vetenskapen.
– Jag är förstås både glad och hedrad över att ha blivit invald. Det ska bli spännande att bli en del av Kungliga Vetenskapsakademien och jag vill gärna bidra till arbetet att stärka vetenskapens roll i samhället, säger Sara.
Specialiserade mikrober med viktig klimatroll
Sara Hallin är professor i markmikrobiologi vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på SLU i Uppsala. Hennes forskning rör sig kring ekologin hos de mikroorganismer som driver naturens kretslopp av kväveföreningar. De här mikroorganismerna omvandlar kväve från en form till en annan och har en avgörande betydelse för hur mycket kväve som är tillgängligt för växter. De påverkar också utsläppen av växthusgaser och hur mycket kväve som läcker från marken, vilket i sin tur kan bidra till övergödning.
Sara är en världsledande när det gäller hur dessa processer påverkar utsläppen av dikväveoxid, även kallad lustgas. Det är en mycket kraftfull växthusgas som är omkring 300 gånger starkare än koldioxid. Lustgas produceras till stor del av mikroorganismer i marken, men kan också brytas ned av andra markmikrober.
Forskningen har visat att många mikroorganismer är specialiserade på enskilda steg i kvävets kretslopp. För att hela processen ska fungera behöver de därför samverka, eftersom omvandlingarna ofta sker i flera led. En fördjupad förståelse och bättre styrning av dessa mikrobiella processer skulle kunna bidra till att minska de globala utsläppen av lustgas från jordbruk och naturliga ekosystem.
Läs mer
Kontakt
-
Person