Smart odling skrämmer och lockar bort skadegörarna

Push-pull är ett agroekologiskt odlingssystem som utvecklats för småskaliga lantbrukare i Afrika söder om Sahara. Genom att odla olika grödor tillsammans kan systemet minska problem med både ogräs och skadeinsekter. Det handlar bland annat om ogräset striga som lever som parasit på grödan, och insekterna stamborrare och höstarmélarv.

–  Jag har sett att metoden fungerar men hur väl den fungerar beror på sammanhanget. Det behövs anpassning till olika jordar, landskap och brukningspraxis, säger Grace Mercy Amboka.

Push-pull utnyttjar ekologiska samspel för att minska skador och öka markens bördighet, i stället för – eller som komplement till – gödsel och bekämpningsmedel.

En baljväxt med många funktioner

Huvudgrödan, majs eller durra, odlas tillsammans med en baljväxt av släktet Desmodium. Det är den som står för den avskräckande delen, den så kallade push-komponenten.

Desmodium har flera knep i sin arsenal. Den kan avge flyktiga ämnen som gör majs och durra mindre attraktiva för skadegörare som stamborrare och höstarmélarv. Denna baljväxt producerar också kemiska ämnen som kan störa skadegörarlarvernas utveckling, och i vissa fall döda dem. Dessutom kan Desmodium utsöndra ämnen från rötterna som orsakar så kallad självmordsgroning hos ogräset striga. Striga är en parasit som inte klarar sig utan en värdväxt. Genom att lura striga att gro för tidigt minskar fröbanken i jorden över tid. Samtidigt påverkar Desmodium markförhållandena.

Pull-komponenten lockar bort skadegörarna

Den lockande komponenten, pull, utgörs av gräs (elefantgräs eller släktet Brachiaria) som planteras runt fältet och som är mer attraktiva för vissa av insekterna än själva grödan. Den kan utgöras av elefantgräs eller Bracharia-gräs. Gräsen kan dessutom användas som foder till boskap.

I vissa sammanhang kan detta sätt att odla också öka mängden och artrikedomen av naturliga fiender – insekter som äter skadeinsekterna.

Olika resultat i olika länder

Grace Mercy Amboka har tillsammans med kollegor utfört fältarbete i Uganda, Etiopien, Kenya och Rwanda, sammanlagt ingår 128 fält hos lantbrukare både med och utan push-pull.

I avhandlingen såg hon en tydlig minskning av skador från skadeinsekterna i Uganda och Etiopien, men inte i Kenya och Rwanda. För ogräset striga funkade metoden väl i Uganda och i näringsfattiga jordar i Rwanda. I Kenya och Etiopien var effekten svagare. Tätheten av Striga-frön var jämförbar i push-pull- och icke-push-pull-fält i Kenya. I Etiopien var Striga-trycket generellt sätt lägre.

När det gäller naturliga fiender ökade push-pull dessa nyttodjur i skogsrika områden i Kenya.  I Rwanda och Uganda påverkades naturliga fiender främst av säsong och klimat, snarare än om fältet var push–pull eller inte. Sammanlagt registrerades tiotusentals naturliga fiender i de fyra länderna, framför allt myror men också exempelvis spindlar och syrsor.

–  Jag har verkligen uppskattat att arbeta tillsammans med lantbrukare. Det finns också mycket traditionell kunskap om hur man kan minska problem med skador på grödorna.

Hållbart jordbruk kräver både lokala och globala beslut

I dag är användningen av push–pull fortfarande relativt begränsad. Även om metoden marknadsförs i stor utsträckning i Östafrika utgör de höga kostnaderna för utsäde och den begränsade tillgången till jordbruksrådgivning ett hinder för införandet. Samtidigt kan det vara svårt eller ta tid att se nyttan av push-pull i fält vilket också kan avskräcka lantbrukare från att investera i systemet.

– I de områden där jag har sett att det fungerar skulle jag råda småbrukare att utforska den möjligheten. Där det inte fungerar lika bra kan det vara bättre att utveckla andra samodlingslösningar, till exempel med sojabönor eller bönor.

Grace Mercy Amboka ingår i ett stort nätverk av forskare i Sverige, andra europeiska länder och Afrika.

– Jag hoppas att samarbetet fortsätter, Inte minst med tanke på klimatförändringarna är det viktigt att hitta lösningar som bygger på ekologi och ger ett mer hållbart jordbruk.

Hon efterlyser ett globalt synsätt. Samtidigt som lantbrukare uppmuntras att införa hållbara metoder som push–pull används fortfarande mycket giftiga bekämpningsmedel och herbicider, som är förbjudna inom EU, i delar av Afrika.

– Det borde vara förbjudet för EU-länder att exportera dessa substanser. Är de för farliga i EU är de för farliga för lantbrukare i Afrika också, säger Grace Mercy Amboka. 

Läs avhandlingen:

Push-pull cropping and ecosystem functioning in sub-Saharan African smallholder systems