Törskate ökar i norr - här är faktorer som är förknippade med risken

Törskate orsakas av en rostsvamp och angriper träd i både Sverige och Finland. Utbrott av törskate under senare årtionden har orsakat betydande skador, främst i unga tallbestånd. Orsaken till utbrotten är fortfarande okänd. Det är den allvarligaste trädsjukdomen i den här regionen som årligen medför försämrad tillväxt, försämrad timmerkvalitet och stora ekonomiska förluster.

En allvarlig sjukdom

Det finns två former av törskate, en som sprider sig via en alternativ värd och en som sprider sig direkt från tall till tall. I de norra boreala skogarna är en av de viktigaste mellanvärdarna för törskate växten skogskovall (Melampyrum sylvaticum). För båda formerna startar infektionen i barren för att sedan växa in mot stammen. Infekterade träd kan få svullnader på gren och stam med sporbärande kräftsår. Allvarliga infektioner som omsluter hela trädstammen kan strypa näringstillförseln och på så sätt döda toppen eller hela trädet.

I norra Sverige genomförde Skogforsk undersökningar i unga tallbestånd under 2021 och 2022 för att bedöma förekomst av törskate. De samlade samtidigt in information om geografi, topografi och vegetation. I Norrbotten var förekomsten högst där 87,1% av de undersökta bestånden var infekterade med törskate, jämfört med Västerbotten på 59,5% och 33,6% i Jämtland och Västernorrland. Enligt en finsk studie av bestånd inom den nationella skogsinventering i Lappland fann man att sannolikheten för törskate ökade i bördiga bestånd där skogskovall (M. sylvaticum.) också förekom. Studier har också visat att den högsta förekomsten av törskate i Lappland finns i Tornionjokidalen nära svenska gränsen.

Det är avgörande att förstå pågående utbrott och vilka miljöfaktorer som är förknippade med förekomst av törskate för en hållbar skogsskötsel.

Europeiskt projekt ska stärka kunskapen

I delar av Europa påverkar klimatrelaterade störningar skogstillväxten i stor utsträckning. I EU-projektet ”ClimateForest – Climate Change Adaptation of Northern Forest: Risk and Prevention of Damaging Agents” är målet att skapa nya verktyg och riskhanteringsmetoder för att förebygga skogsskador i Aurora-regionen. Inom projektet tas ny kunskap fram för att främja en hållbar ekologisk, social och ekonomisk utveckling. Projektet är ett samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och myndigheter i Sverige och Finland där forskare bland annat tittar på svampsjukdomar som törskate och viltbetesskador.

Parallella studier i Sverige och Finland

För att undersöka hur miljöfaktorer påverkat på förekomst av törskate (C.pini) har svenska forskare samlat in både historisk och framtida klimatdata för att komplettera informationen från undersökningarna gjorda av Skogforsk. Forskarna har sedan modellerat och analyserat informationen för att identifiera riskfaktorer kopplade till sjukdomen och för att bedöma framtida klimats påverkan på förekomsten.

I Finland har forskare modellerat faktorer som påverkar förekomsten av törskate baserat på insamlad information genom den finska nationella inventeringen i norra Finland. Bland informationen finns träd- och beståndsegenskaper inklusive förekomst av törskate. Förhoppningen är att det ska stödja skogsägare att kontrollera sjuka bestånd och minska framtida skador av törskate.

Flera faktorer påverkar sannolikheten för sjukdom

Forskarna i Sverige och Finland kunde koppla förekomst av törskate till flera olika faktorer, bland annat fanns ett positiv samband med äldre skogsbestånd. I Sverige hade även bestånd på högre höjd samt nordligare breddgrad ett positiv koppling.

Närvaro av skogskovall i bestånden är bevisligen en riskfaktor för törskate, en frekvent närvaro har visat en stark koppling till sjukdomsfall. Detta bekräftar skogskovallens roll för utbrott av törskate. I Finland ökade risken för angrepp med närmare 50% i bestånd med hög tillväxt under fem år som samtidigt hade närvaro av skogskovall.

Jordfuktighet visade sig vara en stark faktor för att förutspå förekomst av törskate. Forskare kunde se att torrare jord kunde förknippas med lägre sannolikhet för sjukdom i Sverige, vilket kan höra ihop med att tallen stänger klyvöppningen vid torkstress vilket minskar risken för sporer att infektera träden. Fuktig och bördig jord kunde tydligt kopplas till högre sannolikhet i Finland.

En faktor som visade sig minska risken för angrepp i den finska studien var andelen lövträd. När proportionen av lövträd ökade minskade risken för angrepp. Tidigt varmt juni-väder med hög nederbörd visades i den svenska studien vara förknippat med högre antal sjukdomsfall. Det linjerar med livscykeln för sjukdomen som utvecklas bäst i temperaturer kring +25 grader.

När de svenska forskarna tittade på olika klimatscenarion kunde de se en blygsam ökning av förekomst vid ett klimatscenario med medelhög utsläppsnivå fram till 2100, jämfört med ett scenario med hög utsläppsnivåer där förekomsten ses kan öka med så mycket som 20% i vissa bestånd.

Behov av skötselstrategier

Den ökning som kan ses i vid de olika klimatscenarion motiverar ett behov av effektiva skötselmetoder, som förädling av tall med bättre resistens och att undvika föryngring med tall i regioner med hög förekomst av törskate.