Varifrån kommer egentligen jättetorskarna i Ålands hav? Ny forskning ger fler ledtrådar

Medan det östra torskbeståndet i Östersjön befinner sig i ett kritiskt läge, pressat av svält, parasiter och syrefattiga bottnar, finns det en ljuspunkt längre norrut, i Ålands hav. Här frodas torsken och till skillnad från sina släktingar i söder är torsken i Ålands hav större, friskare och växer betydligt bättre. Men här kommer vi till ett ekologiskt mysterium: hur kan torsken i Ålands hav överleva i vatten där salthalten är så låg att de inte borde kunna reproducera sig?

I en nyligen publicerad artikel har forskare från SLU undersökt varifrån dessa unika torskar kommer.

Det här kom forskarna fram till

Att torsken skulle leka lokalt i Ålands hav är osannolikt

Genom laboratorieexperiment har forskarna för första gången kunnat visa att salthalten i Ålands hav (~7.5 promille) är för låg för att torsk från området ska kunna fortplanta sig där. Den låga salthalten gör att befruktning och äggutveckling inte lyckas. Däremot kunde forskarna notera att det utvecklades en del livskraftiga torsklarver i 9-10 promille, salthalter som återfinns i norra Egentliga Östersjöns djupområden.

Larvdrift verkar vara nyckeln

Genom att kombinera hydrografiska data med larvspridningsmodeller fann forskarna att torsken i Ålands hav troligen är beroende av larver som driver in söderifrån – transporterade av strömmar från kända lekområden i Gdansk- och Gotlandsbassängerna, eller möjligen från tidigare okända områden i norra Egentliga Östersjön.

En relaterad studie tillför en ny och intressant vinkel

I en annan publicerad studie från SLU, där man analyserade otoliter (hörselstenar) hos torsk från Ålands hav, såg forskarna upp till 300 gånger högre nivåer av grundämnet bor hos vissa torskar. Det här antyder att torsken i Ålands hav kan vara en separat population. 

– Efter flera års forskning vet vi nu betydligt mer om torsken i Ålands hav. Trots att området ligger vid torskens nordliga gräns i Östersjön är det en plats där torsken trivs, växer snabbt och blir mycket stor. Samtidigt kan vi ännu inte säga exakt var torsken reproducerar sig, vilket är viktig information för förvaltningen, säger Ulf Bergström, forskare på institutionen för akvatiska resurser på SLU och en av författarna bakom studien.

Vad händer nu?

Även om Östersjötorsken hör till världens mest välstuderade fiskar är alltså några grundläggande frågor fortfarande obesvarade. Nu ska ny teknik hjälpa till att fylla kunskapsluckorna. Härnäst kommer Ulf och hans forskarkollegor kombinera otolitkemi med helgenomsekvensering för att försöka avslöja varifrån jättetorskarna i Ålands hav kommer.

Studien har publicerat i vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science: Recruitment mechanisms of Atlantic cod (Gadus morhua) living in an extreme low-salinity environment