Chokladens ekonomi

Den där chokladen i ditt köksskåp började troligtvis som en växande kakaoböna under skuggan av träd i Västafrika. Elfenbenskusten och Ghana producerar mer än hälften av världens kakao och över 20 miljoner människor i Västafrika lever av arbetet med kakao. Vissa är jordbrukare som odlar kakaon med skogsjordbruksmetoder, även kallad agroforestry, men många arbetar utanför jordbruket med att transportera bönorna, köpa och sälja dem samt förädla dem till produkter. När torka påverkar skörden får det därför konsekvenser långt bortom själva gården.

Mark Senanu Kudzordzi är doktorand vid SLU och studerar hur torka påverkar den långa kedjan av människor vars arbete tar vid där jordbruket slutar.

— Dessa människor räknas sällan in i skogsekonomier, men de flyttar bönorna, tillför värde och kopplar samman landsbygdsproducenter med marknader. När torka stör kakaoskördarna blir effekterna kännbara genom hela denna kedja av människor. Att synliggöra deras bidrag är avgörande för att skogsberoende samhällen ska kunna bygga ekonomisk motståndskraft.

Stor del av Västafrikas ekonomier

Tillsammans utgör dessa aktörer en ekonomi baserad på skogsjordbruk, även kallad agroforestry, och deras försörjning är beroende av kakaoodling. Projektet fokuserar på tre länder: Elfenbenskusten, Ghana och Liberia. Liberia är en mindre aktör, men kakao står ändå för en femtedel av värdet av landets jordbruksexport. De tre länderna organiserar sina kakaosektorer mycket olika – från statligt kontrollerade system till helt fria marknader.

— Genom att studera just dessa tre länder får vi en inblick i hur institutioner hanterar sättet på vilket klimatchocker rör sig längs värdekedjor.

Stärkt ekonomisk infrastruktur hjälper individens mående

Tidiga resultat från det VR-finansierade forskningsprojektet visar att även om gemenskap och känsla av syfte är viktiga, så verkar tillgång till finansiering och institutionellt stöd vara ännu viktigare för välbefinnandet hos de som påverkas av klimatförändringar.

— Detta tyder på att det kan vara minst lika viktigt att stärka den ekonomiska infrastrukturen kring skogsbaserade värdekedjor som att hjälpa enskilda individer att hantera förändringarna.

Resultaten kommer från en enkät gjord på 1 200 personer som arbetar utanför jordbruket. Nästa steg i det pågående projektet är att återvända till fältet och intervjua människor för att förstå berättelserna bakom siffrorna.

— Målet är att identifiera insatser som inte bara är effektiva utan också socialt acceptabla för de människor de är avsedda att hjälpa, särskilt kvinnor och andra utsatta grupper inom kakaoekonomin.